Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lyssna utan att skämmas

/

Annons

Arbetarbladets Kristian Ekenberg är rädd om sitt rykte, kan vi läsa i en artikel 29.6. Han vill inte för allt i världen att någon ska få för sig att han händelsevis och hemska tanke skulle gilla black metal. Han är i sin fulla rätt, men samtidigt, vad sänder han för signaler? Ja, jo, black metal är och vill vara dyngfarlig musik som manglar på, kompromisslös, minimalistisk, hypnotisk – och vacker. Inget för fegisar, och samtidigt: att mörker kan vara så upplyftande och upplivande, den effekten har musiken i alla fall på mig. Våldsam är det sista jag blir.

Skäms gör jag inte heller. En stark känsla av att uttryck betyder något fyller mig. Sitter och skriver till amerikanska avantgarde-black metalbandet Agalloch, varvat med dansk psykedelia-black metal i form av Nortt. Musik jag fått av min son. Själv växte jag upp med Beatles, 70-talshårdrock, progg, klassisk musik, folkmusik och jazz. Sen bar det av bara farten vidare på en vindlande resa i musikens underbara världar, med nyfikenhet och känsla som kompass. Största delen av tiden i total avsaknad av låtlistor och bekväma sök-klicka-lyssna-tjänster.

Fast Ekenberg lyssnar inte för att han blivit fan, utan för att Konstcentrums Calle Bergström fixat en Spotify-lista med låtar till sommarutställningen Om ljuset tar oss. Bra initiativ, om man får det tekniska att funka. Enligt artikeln är låtlistor något som sprider sig i kulturvärlden. Snart kan allt ha egen lista, som filmer haft länge i form av soundtrack. Böcker, utställningar, tidskrifter, teater, allt kan säkert garneras med lista. Bra för marknadsföringen, och så slipper vi söka och välja själva. Kanske kul, kanske inte. Låter lite väl bekvämt tillrättalagt för mig som gillar att ströva på egen hand, i personliga snirkliga krokvägar. Nämns en låt i en bok kan jag söka den själv, inte helt otippat att jag har den i skivhyllan heller. Spotify har sina begränsningar som gratistjänst, vilket påpekas i artikeln. Youtube är ett alternativ, där finns ”allt”. Men mer finns att tillgå. Själv har jag nyligen börjat använda Grooveshark, också ett tips av min son. Helt gratis, inga avbrott för röstreklam, jag hittar det jag söker, denna heta dag allt från Patti Smith till Burzum.

Perfekt för avbrott i den tystnad jag annars uppskattar lika mycket som musik.

Den låtlistan lär jag dock aldrig få, tystnadens lista. Fast tänk, ljudbangens negation, svarta hål slukande allt som skvalar, brunnar av svalka där minnena av musik istället får svalla, en dos komprimerad totaltystnad som sjunker genom allt.

Men aldrig, aldrig att jag skäms för min lycka över musik, tystnader och minnen. Det behöver ni inte heller göra. Ni kan lugnt och utan hemlighetsmakeri prova black metal inför besöket på Konstcentrum.

Ju öppnare sinne, desto bättre, glöm inte det.

Men aldrig, aldrig att jag skäms för min lycka över musik, tystnader och minnen.

Det behöver ni inte heller göra.

Camilla Dal

Mer läsning

Annons