Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Museet behöver tydligare profil!

/

Länsmuseets besökssiffror sviktar. Besökaren Per Lundgren tycker att länsmuseet ska tänka över vilka det är till för och sätter museet i ett marknadsperspektiv.

Annons

Länsmuseet redovisar låga och vikande besökssiffror. Det förvånar inte. Länsmuseet i Gävle är ett fantastiskt hus med ett historiskt intressant och utmärkt besöksläge. I huset finns en av Sveriges finaste konstsamlingar, Cyrénrummet med konstglas och modern design och den kulturhistoriskt viktiga avdelningen med alster från Gefle Porslinsfabrik och Bo Fajans. Med dessa fasta utställningar som grund borde Länsmuseet i Gävle kunna uppfattas som ett verkligt Konstcentrum (ursäkta ordvalet). Vad saknas då och varför lockas inte fler till museet?

Jag tror att museet behöver se sitt uppdrag i ett marknadsperspektiv och blicka framåt, varför inte tillämpa ett enkelt affärsstrategiskt tänk, ett utifrån och intänk; Vilka är vi till för? Vad kan vi göra för dem och varför? I dag känns aktiviteterna mest vara insiderdrivna. Det är sannolikt så att museets största intressegrupp (de man är till för) är den som tycker om konst/design och konsthantverk. Om så är fallet borde denna också vara en prioriterad målgrupp. Och i så fall skulle ju aktiviteter som profilerar museet mot denna målgrupp, som ett Konstcentrum, behöva speedas upp. Basen finns i de fasta utställningarna. Museet har naturligtvis ett bredare uppdrag än så, men för att öka besöksflödet till hela museet behöver ju museet ha en tydlig profil som dragare.

Om jag som flitig museibesökare skulle bli frågad till råds om museiverksamheten skulle jag svara:

– Det måste hända mer och oftare! Utnyttja hallarna för temporära utställningar aktivare. Presentera fler och kortare (två till tre veckor) utställningar med nya unga, spännande svenska konstnärer. Sådana som ligger i framkant och utmanar. Jag tror att intresset och suget efter ny samtida svensk konst är stort och jag tycker inte heller man behöver skämmas för att visa utställningar där vanliga kulturkonsumenter också har möjlighet och råd att handla. Men ibland, någon gång per år, behöver museet också få lyfta ordentligt. Ulf Trotzig, Roy Friberg eller varför inte Karin Mamma Andersson eller… …Det gäller att sikta högt om man vill sätta museet på kartan! Visa gärna vandringsutställningar, men inte under så långa tider, och de bör naturligtvis vara aktuella och omtalade och passa målgruppen! – 1970-talets dokumentärfotografi visad under flera månader – hur kul är det?

Höj ribban och våga och vi har fått ett museum i framkant och kanske löst frågan om Konstcentrum på köpet – det vore däremot kul!

Per Lundgren

Mer läsning

Annons