Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Natten tätnar över Europa

/

Kristallnatten, den natt som gick. Natten mellan den 9 och 10 november då synogogor brändes och judar dödades eller tvingades att begå självmord i Tyskland. Samma datum sätter vi på murens fall i Berlin. Lasse Ekstrand ser något som bara börjat.

Annons

Murens fall och Kristallnatten. På samma novemberdatum. Historiens list eller ironi? Ödesmättat eller bara en tillfällighet?

Men varningsklockorna ringer och spåren förskräcker. I Europa växer samma hätska och mordiska stämningar som framkallade Kristallnatten och klappjakten på ”de andra”, framförallt judarna. Ta bara Ungern och Tjeckien. Samma retorik, samma tonfall, samma uppskruvade röstläge. Det flåsas och hotas. Hetsas och mördas.

Och det är nog bara början.

I Tyskland släpar det forna DDR efter, mer än tjugo år har inte plånat ut skillnaderna. Och den uppdelade mentaliteten består. Ossisar och wessisar.

Frustrationen stiger bland de avhängda, osynliggjorda och permanent utanförstående. Syndabockar söks, man måste ha någon att skylla på – och helst förgöra. Auktoritära partier andas morgonluft, människor söker sig till dem, lyssnar och röstar på dem.

De etablerade, trötta partierna har snart inget att erbjuda. Motkrafterna kan inte ens anas. Vänstern tycks stendöd eller sysslandes med fel frågor. Inte huvudfrågorna. Hur ska samhället bestå, anständigheten återupprättas?

Natten tätnar över Europa.

Mitt på dagen.

Lasse Ekstrand

Mer läsning

Annons