Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På utflykt till skarven mellan världar

SkarvFX är en relativt nybildad duo från Göteborg. Deras musik uppstår i skarv och gränsland, där det nöter och skaver lika väl som nya vidder öppnar sig, mellan konstmusik och improvisation, mellan akustiskt och elektroniskt, mellan noga planerat och ögonblickspåhitt.

Annons

Musikerna är dock inga nybörjare, givetvis inte, det de gör är mycket avancerat.

Anna Svensdotter har spelat nutida kammar- och solomusik i många år, sysslar dessutom med impro och scenkonst, förutom arbetet som uppskattad flöjtpedagog på Hvitfeldska gymnasiet.

Johannes Lundberg tillhör de främsta bland svenska jazzbasister, har spelat med Linda Nyberg, Joakim Milder, Billy Cobham, för att nämna några.

Mitt på scenen ringlar sladdar från ett bord och ner på golvet, mellan lådor, effektpedaler och boxar. Johannes bas börjar genast sjunga flageoletter. En säregen ljudsfär välvs, där Anna låter flöjten blåsa. Snart trillar flöjten torra ärtor invid basens sjungande långa toner. Sampling skapar fler stämmor, ett valv av rytmisk intensitet.

De spelar lika mycket med fötterna som med händerna, Anna barfota. Här krävs koordinationskontroll, simultanförmåga, styrsel på kroppen.

I andra stycket durrar basen djupt tremolo vars övertoner sprider sig upp och ut. Långa flöjttoner förmerar sig i läcker långsamhet. Anna spelar kaoslåda med foten, varma distorerade toner stiger.

I tredje stycket får basen däng på ryggen medan flöjten fnittergnittrar som ilsnabba, näsvisa vittror. Rörelsestyrda eruptioner, detonationer i ett vitaliserande fyrverkeri där stråken plötsligt brister itu – en oplanerad källa till improvisation, visar det sig senare.

Efter paus kulkärvar, pejlingstoner. Basen ger ifrån sig först plåtiga, sedan alltmer gummiaktiga toner, som förvandlas strängarna till tjocka gummiband. I rymden finns inga ljud, men om det fanns kanske de skulle låta så här, som när den trasiga stråkens hagelhärva vibrerar spänd mot stängarna. Utomjordiskt flygande nattskärror av guldfolie och faner.

Nästa stycke en kort ljudslunga med robotvrål och knäpp melodi. Sist en vaggvisa, vind som viner, vinterköld. Atmosfärsikt snöflister och sjungande is, mistlurar från tunga skrov och avlägsen visselmelodi, den liknar den jag hör ur ventilen därhemma. Volympedalen får bassolot att svälla, det låter lite Allan Holdsworth fast på kontrabas.

Flageoletter, klockklang vaggar oss till ro från denna utflykt till skarven mellan världar, världar så väl behärskade att skarven suddades ut för att bilda nytt och helt.

Mer läsning

Annons