Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pegasus spelar pjäs om när vattnet tar slut

En stad utan vatten. Låter det bekant? Den stora vattenläckan i Gävle gjorde nästan verklighet av fiktionen i AT Pegasus nya pjäs. GD Kultur besökte repetitionerna och lyssnade till ett samtal om vattenbrist.

Annons

Först en dementi. AT Pegasus hade inte någonting att göra med den stora vattenläckan i Gävle.

Frågan ställs skämtsamt, och det är klart att ensemblen i ”Allt som lever här dör” skojat om att någon varit framme och saboterat röret. För vattenläckan passar in nästan läskigt bra i tematiken i pjäsen som repeteras i Kulturhuset Gävle just nu, med premiär 5 november. En stad där vattnet är på väg att ta slut och konsekvenserna av det.

Regissören Emilia Jerlardtz.

När vi besöker repetitionerna träffas gänget för första gången efter vattenläckan, som innebar att Brynäsbor blev helt utan vatten och resten av Gävle fick koka dricksvattnet under några dagar. De samlas först på golvet i en ring för att utbyta tankar kring läckan och hur den passar in i pjäsens berättelse.

Läckan gav onekligen möjlighet till lite method acting!

Någon i ringen var inte i Gävle under dessa dagar men följde nyheterna och började tänka på hur mycket vatten som går åt under en hel dag. En annan konstaterar att ledningarna är från 1948 och att vi kanske får vänja oss vid vattenläckor. En tredje har börjat fundera mer på det komplexa system som ligger bakom kranvattnet.

– Man behöver bara sätta på kranen, det är som magi!

”Allt som lever här dör” är skriven av dramatikern Emma Broström och är främst inriktad mot en yngre publik. En dystopisk historia som ändå är förankrad i en lätt igenkännbar vardag. Staden i pjäsen är en icke namngiven mellanstor svensk stad, och ensemblen tänker sig att det är Gävle.

– Vattnet har varit hårt kontrollerat och ransonerat tidigare men nu håller det på att ta slut på riktigt, säger producenten Sara Larsson.

AT Pegasus repeterar pjäs om vattenbrist i Gävle.

Vi får följa en grupp ungdomar som inser att situationen i staden inte längre är hållbar, att de måste lämna den eller gå under. För att få bensin för att kunna fly tar de jobb hos en dödgrävare.

– Hur hanterar människor en katastrofsituation när de inte har träning. Pjäsen väcker frågor: Vad är okej att göra i en katastrofsituation för att överleva? säger regissören Emilia Jerlardtz.

Vattenläckan i Gävle blev en lektion i hur för givet vi tar kranvattnets magi. Många har vittnat om hur de, som aldrig annars klunkar glas på glas vatten, plötsligt kände ett stort behov av att släcka törsten. Vi fick också en lektion i hur snabbt butikernas vattenförråd töms.

Ändå var vattenläckan i Gävle inte på samma allvar som i ”Allt som lever här dör”. Vi visste att vattnet snart skulle komma tillbaka och att vi inom några dagar skulle slippa koka det. Men om påverkan på våra liv blev så stor av en mindre störning i försörjningen, hur stor är då inte påverkan i en stor del av världen där rent vatten är en lyx? Emilia Jerlardtz och Sara Larsson pratar om hur det hade blivit om inte det där sms:et hade kommit om att det nu var fritt fram att dricka igen. Om det i stället stått att de hittat bakterier och att vattnet måste kokas på obestämbar framtid.

– Det kändes lite konstigt att det hände just nu när vi arbetar med föreställningen. Att det hände just nu och att vi fick oss den tankeställaren, precis det som pjäsen handlar om.

Ebba Pettersson spelar en av ungdomarna som måste fly den katastrofdrabbade staden.

Många berättelser för ungdomar i dag är dystopier. Beror det på att ungdomar ser dystert på planetens framtid? Emilia Jerlardtz och Sara Larsson tror att intresset för exempelvis ”Hungerspelen” handlar mer om kärlekstriangeln och en fascination för en annan värld. Men att det också finns en politisk medvetenhet hos den yngre generationen i och med att världens problem kommer så nära i ett aldrig sinande bildflöde i våra mobiltelefoner.

– Förhoppningsvis går publiken härifrån med tankar om hur de själva skulle hantera situationen. Tänk om det var jag?

Mer läsning

Annons