Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Prästgården till himlen far – kanske?

/

Vet du var Gävle prästgård ligger? Det är ett av stadens fornminnen som legat på samma plats sen medeltiden. Nu kan det bli bostäder av den. Kjell Hertzman, lokalhistoriker och en gång mottagare av GD:s kulturpris, berättar om kyrkans rasande utförsäljning och vädjar till de som har makten ”Sälj inte Gävle prästgård!”.

Annons

De svenska prästgårdarna, dessa urgamla kultur- och kunskapscentra, säljs nu ut i rasande fart och det gäller hela landet. Skyddsföreskrifter saknas på de flesta håll och tandlösa K- eller Q- eller vadå-märkningar är inte mycket att komma med då det skall rustas och bli fint. Av förståeliga skäl har inte alla människor, varken ekonomi, kunskap eller lust, att bevara gamla träkåkar från 1700- eller 1800- talen. I kyrkans ägo har prästgårdarna ändå kunnat bevarats rätt så bra, men bryts sambandet kyrka – prästgård så kommer det att gå utför. Det talas mycket om det byggda kulturarvet och byggnadsvård, men man behöver bara titta ner i den flyende raden av containers, så inser man, att det mesta bara är prat.

Nu är risken stor, att Gävles uråldriga prästgård, därmed menas även platsen, kommer att hamna på dödslistan. (Avyttringsbara objekt). Heliga Trefaldighets fastighetsbestånd, ska ses över och för prästgårdens del spånas det om bostadsrätter. Den klassas också som det mest lättsålda objektet. (Tror nå’n det). Att prästgården legat på platsen bortåt 500-600 år, borde väl om något stämma till eftertanke. Ännu är inga beslut tagna och om viljan finns, kan det väl inte vara något problem, att hitta en vettig användning för prästgården i verksamheten. Ett intressant projekt vore, att återupprätta prostens krydd- och köksträdgård, som med största sannolikhet en gång i tiden har funnits på prästgårdstomten, inte minst med tanke på det underbara sydläget ner mot ån. Detta vore väl något att ta i för Högskolan, kanske i samarbete med Lasse Krantz på Wij trädgårdar. En turistattraktion laddad med kulturhistoria, långt över alla kosmetiska turistspektakel, och vilket fikaställe sommartid.

Prästgården ligger i den äldsta delen av Gävle, där staden en gång grundades någon gång på 1400-talet. Då i betydelsen stad med stadsrättigheter. Kyrka och kyrkoherdeboställe fanns rimligen med redan från början och dopfunten sägs vara från 1180 – talet hur det nu hänger ihop. (Valbos ?). Till ”prästbolet” hörde också en gång i tiden 50 tunnland jord, inget magert pastorat direkt. En del av dessa marker låg i nuvarande Stadsträdgården och i Boulognerskogen. Som ett minne från den tiden lever namnet Prostholmarna kvar, inte långt ifrån Strömdalens kraftverk.

Kyrkoherdarnas förhållande till borgerskapet kunde i äldre tider vara nog så spänt och ibland blev det konflikter. Ta till exempel Petrus Fontelius, 1669-1684, professor i matematik med studieresor i Frankrike och Italien och riksdagsman 1680. Fontelius blev hjärtligt trött på gävlebornas löjliga strider om bänkplatser i kyrkan och spikade till slut igen kyrkbänkarna. Hans hustru Anna Fontelia, dömdes för trolldom, men friades. Själv låg han mest och läste, dag som natt och undra på det. Än värre var det på Prosten Johan Henrik Schaefers tid, 1690-1725. Schaefer, som tidvis befann sig i fullt krig med borgerskapet, var spränglärd och ägare till stadens största bibliotek. Vid Schaefers död 1725, överlämnade änkan boksamlingen till Gävle Gymnasium. Tyvärr så gick alla böckerna upp i rök vid den stora stadsbranden 1869. Var hans ovärderliga manuskriptsamling, som också innehöll kartor, tog vägen vet ingen. En annan personlighet ur högen, var Nils Löfgren, 1889-1900, senare biskop i Västerås. Löfgren som var en drivande person och något av en akademisk komet, tilläts prästvigning utan varken prästexamen eller ens med en teologisk examen. Under sin gävletid var han i ständig konflikt med P. P. Waldenström, som på alla sätt försökte sabotera Löfgrens kyrkliga arbete. Strömsbro kyrka, som kom till på Löfgrens initiativ, är faktiskt en av de första distriktskyrkorna i landet. Att kyrkoherdarna i Gävle, genomgående haft en hög bildningsnivå, varit beresta och haft imponerande meriter i övrigt, har säkerligen bidragit till invånarnas utveckling och förkovran.

Gävle prästgård, är ett av stadens viktigaste fornminnen och har legat på samma plats sen medeltiden, om än inte med samma timmerstockar. Byggnaden och tomten, existerar i ett sammanhang, kyrkan-församlingen och staden. Helt enkelt vårt historiska arv. Säljs prästgården, avhänder vi oss det historiska arvet och inga bevarandeplaner i världen, kan lappa ihop detta sår. Behåll Prästgården, den går säkerligen att använda i verksamheten, om viljan finns.

Kjell Hertzman

Mer läsning

Annons