Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Prinsessor, drakar och ventiler

/

Klappa en haj, rimma med apan – eller skälla som hunden?

Anna Höglund och Erik Wikström har läst en ­trave nya barnböcker tillsammans med sina barn och med förfäran sett ettåringen i färd med att smaka på svagström.

Annons

Visste du att fågelungen andas genom små hål i äggskalet?

Eller att en fladdermus kan äta 7 000 myggor på en enda natt?

”Smarta små upptäcker naturen” är en källa går att ösa ur i många år, oavsett om du är fyra år eller 37 år så kan du ständigt lära dig nya saker. Den röda tråden är årstiderna, innehållet är brett och spänner från pyssel och lektips till rymden och solsystemet.

Som antologi fungerar den 140-sidiga boken mycket bra, variationen i texter och illustrationer ger en spänst åt innehållet. Många välkända favoriter dyker upp; Emma Adbåge, Sarah Shepphard och Sven Nordqvist är några exempel.

Nu kan jag bättra på min bildning, kan man som förälder tänka när man får läsa ”Aisopos fabler” för sitt barn. Aisopos var en klok slav som levde i Grekland för 2 500 år sedan, men kanske härstammade han från Afrika, precis som en av författarna skriver i förordet. Varför är annars fablerna fyllda av zebror, elefanter och lejon?

De korta berättelserna som mynnar ut i förnumstiga ordspråk är brutala och väcker frågor hos fyraåringen; sköldpaddan som vill flyga går i tusen bitar när han krossas mot marken (Man kan inte få någonting att hända genom att bara önska sig det), apan som försöker fiska trasslar in sig i nätet och drunknar (Befatta dig inte med sådant du inte förstår) och myggan som lurar lejonet blir uppäten av en spindel (Högmod går före fall). Roligt för vuxna, kanske på gränsen till otäckt för små barn.

”Leni blir en bebis” är en bok för alla storasyskon. Leni är storasyster och kan egentligen klä på sig själv. Men en morgon när lillebror Sigge sitter i pappas knä och blir påklädd så går det bara inte. Kläderna hamnar fel och plötsligt kan hon inte ens gå. Hon har också blivit en bebis. Igenkänningsfaktorn är stor för fyraåringen och de detaljrika bilderna kan man titta länge på och kommentera.

In i sagornas värld! I ”Prinsessor och drakar” finns bortskämda prinsessor och drakbarn som vill leka med leksaksdrakar. Ingenting är speciellt läskigt, alla inblandade är mycket resonabla och de lättlästa berättelserna är uppfriskande oförutsägbara. En saga för varje veckodag, men boken räcker garanterat längre än en vecka.

”Peka Lyssna – Fåglar” och ”Peka Lyssna – Husdjur” är två böckerna som snabbt blev ettåringens favoriter; bara åsynen av dem fick henne att skaka av entusiasm. Men det var inte entusiasm föräldrarna drabbades av när hon bet sönder en bokrygg och var på väg att sätta tänderna i elkablarna som blottades. Ofarlig svagström förvisso, men ändå. I övrigt en given succé alltså. Idén enkel och genial; en bild på en hund och en knapp som barnet kan trycka på för att höra vovven skälla. Utmanande för föräldrarna också – att imitera koltrastens läte är inte så lätt.

I ”Nickes jul” laddar den välkända apan inför julafton. Korta texter på rim tillsammans med illustrationer och taktila inslag väcker sinnena. Här kan ettåringen stryka över tomtens skägg, klappa på renen eller känna pepparkakans sträva (?) yta. Att det ibland är lite si och så med autenticiteten kan man lämna därhän.

Även ”Klappa havsdjuren” inbjuder läsaren att fingra ordentligt på boksidorna. Fast känns hajens skinn verkligen som sandpapper? Inte lätt att veta för den som aldrig klappat en haj på riktigt. Men vem bryr sig? ”Klappa havsdjuren” är en rolig bok för en ettåring; fina bilder, korta faktatexter och luckor att öppna (eller slita sönder).

En pekbok ska en ettåring kunna hålla i och läsa själv. Men ”Min bildordbok” är för stor och tjock, sidorna för tunna och pärmarna slår ihop av sig själva. Trots att bilderna är fina drar detta ner betyget. När barnet är tillräckligt gammalt för att kunna bläddra på egen hand har innehållet i denna bok blivit ointressant.

En av årets mest omtalade barnböcker är ingen barnbok utan en humoristisk ventil för utschasade föräldrar – ”Sov nu för fan”. Boken beskriver den irritation som kan byggas upp under nattningsproceduren och här uttalas sådant som man ibland kämpar med att hålla för sig själv. Befriande! Tänkbara uppföljare: ”Ät nu för bövelen”, ”Nu jävlar får du skynda dig” och ”Sluta bråka med din lillasyster, för i helvete” ...

Anna Höglund

Erik Wikström

Mer läsning

Annons