Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sällskapet i Gefle

/
  • Troligtvis tidigt 1900-tal. Hotellets första matsal på bottenvåningen med tre stora bågformade fönster mot Centralgatan (tidigare Kvartersgatan). Väggarna är klädda med en hög mahognylaserad furupanel och ovanför denna en troligen dyrbar, fransk tapet i vitt och guld. Det vita taket har över hela ytan grova gipsornament.
  • Troligtvis tidigt 1900-tal. Hotellets första matsal på bottenvåningen med tre stora bågformade fönster mot Centralgatan (tidigare Kvartersgatan). Väggarna är klädda med en hög mahognylaserad furupanel och ovanför denna en troligen dyrbar, fransk tapet i vitt och guld. Det vita taket har över hela ytan grova gipsornament.
  • Sällskapets lokaler, innanför balkongen.
  • Grand Hotel, tidigt 1900-tal.
  • Inbjudningskort till invigningen den 1 februari 1901.
  • Sid 1 i Sällskapets matrikel.
  • John Rettig (1847–1907). Grosshandlare och politiker.
  • Carl Waldemar Berggren (1858–1943). Borgmästare i Gävle 1899–1928.
  • Ernst Engwall (1855–1915). Grosshandlare och politiker.
  • Hugo Hamilton (1849–1928). Ämbetsman, politiker, författare.
  • Christian Lundeberg (1842–1911). Industriledare och politiker.
  • Axel Schotte (1860–1923). ­Ämbetsman och politiker.

Många sällskapliga sammanslutningar i form av ordenssällskap och andra har under årens lopp funnits i Gävle, exempelvis ID (Idka Dygden), NT, Sällskapet Hjälpsamheten, Frimurarlogerna Pol­stjernan och Gevalia, Innocenceorden, W:6 och Sällskapet i Gefle.

Annons

Några finns fortfarande kvar. De förstnämnda är relativt kända och uppgifter finns i minnesskrifter och annan litteratur. Sällskapet är dock mer anonymt trots att det bland ledamöterna fanns flera framstående industriledare och grosshandlare som satt Gävle och andra orter i länet på världskartan, flera tillika politiskt verksamma.

Över hela Sverige bildades under 1800-talet ett antal Sällskap, varav det första i Stockholm. Förutom i Stockholm finns två kvar, i Västerås respektive Ronneby, de senare nu med annorlunda inriktning än den ursprungliga. Sällskapet i Stockholm grundades den 1 december 1800. Medlemmarna träffas i den egna fastigheten Arsenalsgatan 7, ritad för Sällskapets räkning av arkitekten Johan Fredrik Åbom. Där finns en stor matsal i vilken medlemmar och även gäster kan inta sina måltider. Dessutom finns flera klubbrum, liksom biljard och spelrum. Byggnaden inrymmer också ett av landets största privatägda bibliotek. Sällskapet i Stockholm har i dag 2 000 medlemmar med kung Carl XVI Gustaf som förste hedersledamot och prins Carl Philip som hedersledamot. ”Sällskapet är inte en politisk eller religiös klubb utan har som uppgift att skapa en god miljö för umgänge och trevnad.” Medlemmarna kan utifrån sina intressen ingå i olika grupperingar som erbjuder föreläsningar, diskussioner, studiebesök och andra aktiviteter. Till vissa fester och andra arrangemang inbjuds även medlemmarnas närstående. Sällskapet har samarbetsavtal med ett stort antal klubbar världen över.

I september 1900 fanns i lokalpressen en inbjudan från några gävlebor m fl om bildandet av ett lokalt sällskap, som gav stort gensvar. Över hundra personer anmälde sig och den 20 samma månad kunde Sällskapet i Gefle konstitueras vid ett möte på Stadshuset. En styrelse valdes och stadgar antogs.

Enligt stadgar var Sällskapets uppgift

”att bereda medlemmarna tillfälle till gemensamt umgänge inom sluten krets”.

För att vinna inträde erfordrades en personlig kontaktman och beslut enligt följande:

”Den som önskar inträda såsom medlem af Sällskapet låte dertill skriftligen anmäla sig hos styrelsen genom någon Sällskapets medlem, för hvilken den sökande är personligen bekant. Ingen må till medlem anmälas, som ej är en välkänd, till myndig ålder kommen man.

Styrelsen afgör genom sluten omröstning med ja och nej öfver sökandes mottagande. Den som därvid erhåller pluralitet, är till medlem af Sällskapet antagen.”

Vid sammanträdet beslutades också att hyra en erbjuden lokal i AB Grand Hotels i Gefle nybyggnad för en årshyra på 1 800 kronor. Lokalerna som blev Sällskapets hemvist under hela dess verksamhetsperiod bestod av en svit på sex rum belägen en trappa upp i hotellet mot Kyrkogatan. Lokalerna var strategiskt belägna för möten och sammanträden med gångavstånd från järnvägsstationen.

Sällskapet kallade den 12 oktober till extra sammankomst i Stadshusets klubbvåning för fastställande av inträdes-, års- och främlingsavgifter samt för diskussion om eventuell uthyrning av klubblokalerna. Uppgift om beslut saknas.

Sannolikt var Sällskapets instiftande väl förberett. Gävle planerade för det nittonde Allmänna lantbruksmötet och den stora Industri- och slöjdutställningen sommaren 1901. Ett brett samarbete krävdes. Hela Sällskapets styrelse och flera andra medlemmar ingick i utställningens planeringsgrupper.

Bland ledamöterna fanns många olika yrken representerade exempelvis, grosshandlare, fabrikörer, direktörer, tjänstemän, ingenjörer, officerare, läkare och tandläkare från Gävle men också några ledamöter från övriga länet. Många av medlemmarna var förutom sin ordinarie profession också styrelseledamöter i flera olika företag. Några ingick också i ledande politiska grupperingar.

Bland senare ordförande återfinns landshövdingen Carl Mathias Ström, överste Edvard Rettig och bankdirektör Albin Ekbom. Inte mindre än sju av medlemmarna har innehaft stadsrådsposter, nämligen Christian Lundeberg, Hugo Hamilton, Axel Schotte, Gustaf Sandström, Sven Lübeck, Arvid Lindman och Oscar von Sydow.

Med hänsyn till sammansättningen av Sällskapets ledamöter kan antas att många viktiga frågor har diskuterats och förberetts i lokalerna på Grand Hotel samt att olika affärsöverenskommelser där har slutits.

Gävle återuppbyggdes snabbt efter den stora branden 1869 och utvecklades på 1800-talet från att vara en av landets ledande sjöfartsstäder till en stor handels- och industristad. Många inflyttade entreprenörer medverkade till att nya industrier växte fram. Ett bankväsende byggdes tidigt upp för handels- och rederiverksamheten. Järnvägarnas utbyggnad fick stor betydelse för utveckling av stadens industrier, men också närliggande orters. Gävle, som var Norrlands största ort och uppskeppningshamn, upplevde en gyllene tid och var ett viktigt kommersiellt centrum. Rederier och handelshus firade stora framgångar och det goda ekonomiska klimatet lockade till inflyttning. Under perioden 1850–1900 ökade befolkningen från 9 261 till 29 522 invånare. Gävle var då landets femte stad. Stora summor satsades på nya byggnader och lokal infrastruktur. Privata donationer medverkade till utvecklingen av vårdinrättningar, skolverksamhet och fritidsanläggningar. Under denna tid växte också flera folkrörelser fram.

I januari 1901 stod Grand Hotel klart för att i god tid planera för sommarens gäster. Hotellet, ritat av arkitekten Ture Stenberg och uppfört av byggmästaren Ernst Andersson, var då ett av landets största och mest eleganta. Efter förebilder från de stora internationella hotellen fick hela byggnaden en påkostad inredning i olika historiska stilar. Totalkostnaden blev dock högre än beräknad. Under olika ägare har flera ombyggnader sedan genomförts. Avveckling av hotellrörelsen påbörjades hösten 1939 och hotellet lades ned 1940. Grand Hotel utgör ett exempel på tidsandan och förändrade behov runt sekelskiftet 1900 med borgerskapets umgängesliv och allt större inflytande samt ökat resande.

I Grands styrelse ingick bland andra C W Berggren och Sten Nordström. Den sistnämnde var också tillsammans med John Rettig och Erik Kronberg stora privata aktieägare. Huvudaktieägare var Gävle stad, som önskade avveckla sin hotellrörelse i Stadshuset, samt järnvägsbolagen.

Förutom sällskapet hade också Handelskammaren under de två första verksamhetsåren sina lokaler i Grand. En av initiativtagarna till Handelskammaren och dess ordförande åren 1907–1915 var Ernst Engwall.

Flera artiklar i lokalpressen ger en uppfattning om hur de magnifika klubblokalerna såg ut vid invigningen. Där framgår bland annat att den stora salen var särskilt tilldragande med hög panel av jakarandaimitation med inlagd bronsering. En kakelugn, ritad av arkitekten Carl Westman fanns i rummet. Golvet var täckt av en vacker matta och för fönstren satt praktfulla röda gardiner, smakfullt draperade. En elektrisk ljuskrona, liksom all övrig armatur beskrivs som synnerligen stilfull.

I rummets ena hörn fanns en porträttbyst av kungen och på frisen utmed väggarna fanns uppställd en vacker tennsamling.

Läsrummet hade bekväma fåtöljer, en tjock mjuk äkta matta och var prytt med flera konstföremål. Där fanns från början 30-40 norska, danska, finska, tyska och engelska tidningar och tidskrifter till medlemmarnas förfogande. Konversationsrummet/kommittérummet var inrett i engelsk stil.

Spelrummen, av vilka det ena var möblerat i ek, det andra i mahogny, hade en praktisk inredning och enkel men smakfull stil. Här utnyttjades också en av husets stora nyheter, nämligen elektriskt ljus i ljusarmar som kunde vridas över borden. Även elektriska cigarrtändare fanns tillgängliga. Hotellet var en av de första byggnaderna i staden som fick tillgång till elektricitet via en privat understation i husets källare.

I likhet med övriga hotellet var AB Myrstedt & Stern och AB Max Sachs, Stockholm också här leverantör av möbler, mattor och gardiner samt Elektriska AB Luth & Rosén, Stockholm, leverantör av elektriska armaturer. För målningsarbetet ansvarade Carl Sjöström, Gävle.

Flera av Sällskapets medlemmar hade lämnat frikostiga bidrag till inredning och möblering av klubblokalerna. Även prydnadsföremål av olika slag och tavlor hade skänkts av medlemmar.

Sällskapets lokaler öppnade redan kl 9.00 för frukost och medlemmar med eventuella gäster kunde inta sina samtliga måltider här. En vaktmästare i diskret livré tog emot och i matsalen serverade en egen anställd hovmästare. I tamburen fanns en av Gävles första telefoner men ytterligare en telefon fanns tillgänglig i konversationsrummet via hotellets växel.

Den 1 februari 1901, endast tre dagar efter hotellets öppnande, kunde klubblokalerna invigas med en festmåltid, som var planerad att dukas upp i klubbens matsal, motsvarande stora salen. Festen fick dock flyttas till hotellets musikkafé, då antalet deltagare översteg 100.

Klubblokalerna blev under många år flitigt använda. Hotellets övriga lokaliteter kunde naturligtvis också nyttjas. Den största tillströmningen ägde rum under 1901-utställningen då Sällskapets lokaler var tillgängliga för sammankomster och representation.

Den drygt två månader långa utställningen blev för övrigt en succé med cirka 125 000 besökare från när och fjärran.

Sällskapet firade 25-årsjubileum den 30 januari 1926 till vilket också en jubileumsskrift togs fram av grosshandlaren och bibliotekarien Wilhelm Lindeberg (1861–1941), själv medlem. Däri framgår att nya stadgar gällde från 1912 samt att årsavgiften höjts år 1919 från 30 till 50 kr. Avgiftshöjningen resulterade i ett stort medlemstapp och i början av 1920-talet gick verksamheten med förlust. Beslut togs då att medlemmar som lämnat Sällskapet var välkomna åter utan inträdesavgift. Vid 1924 års utgång var medlemsantalet 156 och verksamheten uppvisade åter en vinst.

År 1929 fick Sällskapet viss konkurrens med nyetablerade Gefle Rotary och två år senare med Handelsklubben i Gefle. Verksamheten reducerades på nytt, då flera av medlemmarna också återfinns i dessa klubbar. Sällskapets medlemmar inbjöds i november 1933 till ett extra sammanträde för diskussion om klubbens nedläggning. Med reducerat antal medlemmar blev klubblokalerna dyra att bibehålla. Mötets beslut resulterade dock i en fortsättning. Den 1 november 1934 firades sedvanligt Mårten gås, vilket eventuellt var det sista gemensamma mötet. Därefter har några ytterligare uppgifter inte påträffats. Från Sällskapets verksamhet finns endast bevarat i gävlearkiv en medlemsmatrikel samt material från invigningen av lokalerna 1/2 1901.

Om någon läsare har ytterligare information om Sällskapet i Gefle eller foton från lokalerna i Grand Hotel, hör av er till tidningens kulturredaktion.

Efter drygt 70 år med andra verksamheter, men också rivningshot, har nu byggnaden genomgått en omfattande och intressant ombyggnad och restaurering för återskapande av hotell- och restaurangverksamhet från 1 mars 2013. Sällskapets tidigare lokaler tas nu i anspråk för hotellrum. Med Elite Grand Hotels nysatsning kan kanske lite av den framtidstro och framåtanda som fanns i Gävle runt sekelskiftet 1900 på nytt väckas till liv. Ägaren Bicky Chakrabortys entreprenörsanda skulle troligen ha uppskattats av Sällskapets i Gefle ledamöter.

Birgitta Lundblad

Mer läsning

Annons