Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Se och lär!

/

Det var bildtidningen Se som gjorde Gefle Dagblads Lasse Halvarsson till fotograf.

Annons

Jag slukade tidningen Se i slutet av 1960- och början av 1970-talet.

Vilka duktiga fotografer Se hade.

Visst var Life nummer ett men Se-fotograferna tyckte jag att jag kände igen.

Nu har Lars Fahlén, förre bildchefen på Expressen, Verdens Gang, GP och gästprofessor i journalistik, skrivit en bok om fotograferna och livet kring bildtidningen Se.

Fotograferna där kunde köra kring 4 000 mil på vägarna i Sverige. De flesta hade sportbilar. Bildbyrån Kamerabild som fotograferna jobbade för och Se beställde sina bilder från kallades av Gits Olsson för Kamera-bil. Reste gjorde man inte bara i Sverige, fotograferna var ständigt på resande fot i världen. När man tog en gruppblid 1954 var det första gången de råkades alla på en gång. Det fanns otroliga resurser på den Bonnier ägda tidningen.

I dag, när man de senaste tio åren bara hört talas om besparingar på tidningarna så tror man nästan att det inte är sant när man läser om Se:s storhetstid.

Fotografen KG Kristoffersson hade det första elektronblixtaggregatet på en tidning, bara Sandvikens Jernverk hade ett likadant ämnat för industrifoto.

Per Åke Uddman berättar att när Ingo gick returmatchen mot Floyd i New York 1960 hyrde man ett Metropolitanplan där man hadeinrett ett fotolabb. Len Waernberg fotograferade matchen och sände rullarna med direktflyg till Amsterdam, där Metropolitan kärran väntade med Stig Sjöberg som var kopist, Bosse Jonsson labbchef, Bo Dahlin koordinator och Uddman framkallade filmerna, allt föra att spara tid.

Se skulle komma ut med en extrabilaga.

Det är många roliga och spännande historier med de olika fotograferna om hur Se bilderna kom till som Lars Fahlén fångat.

Mikael Brannäs, född i Gävle, pryade hos Evert J-berg, fick jobb som kopist hos Kamerabild 1963, 18 år gammal berättar om en brokig tid som fotograf på Se. Jan Delden, började med en ärvd kamera som han putsade upp med skokräm.

Lennart Nilsson, som 1965 plåtade hur ett barn blir till blev en kioskvältare (försäljningsrekord).

Len Waernberg, tog Ingos mammas plats i helikoptern när Ingo skulle firas som världsmästare och landa på Ullevi. Mamma fick ta taxi.

Anders Engman befann sig mitt i Ungernkrisen 1956. Björn Larsson Ask berättar om när Sammy Davis nyper igen Björns näsa på väg förbi Skutskär till Furuvik.

Ronny Karlsson var kanske den bästa sportfotografen.

Vilket kameragäng det var på Kamerabild!

”Smäll din viktigaste point i bild- texterna” var världsreportern Ulf Nilssons viktigaste regel på Se.

Mer läsning

Annons