Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sparbankshus i Mariestad löser arkitektgåta i Gävle

/
  • Den typiska halvcirkelformade bågen på Sparbankshuset i Mariestad
  • Jämför Riksbankens portal i Gävle med den på Sparbankshuset i  Mariestad.
  • Det imponerande Sparbankshuset i Mariestad, avbildat av den lokale fotografen Anna Florén kring sekelskiftet 1900. Huset påbörjades 1896, ett år före Riksbanken i Gävle, men var större och tog längre tid att bygga. Arkitekten J M Borgstedt har i båda byggnaderna använt sig av de halvcirkelformade bågar som är typiska för förebilden Richardson i USA. Revs på 1970-talet.
  • Riksbankens hus på Drottninggatan i Gävle.

Annons

Att brandstationen i Gävle, ritad 1889 av Ferdinand Boberg (1860-1946), var den första byggnaden i Sverige med amerikansk influens är välkänt. Det året utvandrade 28 543 svenskar till Nordamerika, och huset står bara ett par stenkast från Gavleån där den svenska massemigrationen inleddes drygt 40 år tidigare. Boberg fick erbjudandet när han var i Paris för världsutställningen där hans loftstuga i timmer fick representera skandinavisk tradition. Största begivenheten var ingenjör Eiffels torn, avsett att stå över sommaren.

Uppdraget i Gävle var Bobergs första större och blev inledningen på en kraftfull arkitektkarriär.

Boberg valde att göra brandstationen i Gävle som ett massivt stenhus med runda valv, två kännetecken för ”Chicagoarkitekturens” främsta namn Henry Hobson Richardson (1838-1886). Stilen är känd och omtalad som ”Richardsonian Romanesque”. Richardson ville utveckla ett byggnadsspråk för samtida amerikansk erfarenhet, och hans stil kom att få stor influens också på 1900-talets störste amerikanske arkitekt, Frank Lloyd Wright (1867-1959).

Det är intressant nog en amerikanska, Ann Thorson Walton, St. Paul, Minnesota, som genom sin bok ”Ferdinand Boberg – Architect. The Complete Work” (1994) givit oss en skildring av hela Bobergs gärning.

Chicago var den stora pionjärstaden ifråga om amerikansk arkitektur, och det var också där, inte i New York, som den första skyskrapan byggdes, dock inte av Richardson.

Svenska byggmästare och svenska byggjobbare stod för en stor del av byggandet i den snabbt växande staden, som en tid hade fler svenskfödda än Göteborg. Richardsons mest imponerande byggnad, varuhuset Marshall Field, färdigt året före hans död, revs tyvärr 1930.

Av alla Richardsons byggnader i Chicago finns bara en kvar, men han ritade även på andra håll.

Ann Thorson Walton behandlar brandstationen del för del och visar hur Boberg för den asymmetriska byggnaden tagit flera förebilder.

Den högre delen mot Fältskärsgatan har en trippelarkad av fönster på det sätt Richardson använde för Crane Memorial Library i Quincy, Massachusetts. Nya uppgifter kring brandstationen finns också i Birgitta Lundblads och Lars Lindhs imponerande bok i fjol om stadsarkitekten Erik Alfred Hedin

Bobergs akvarellpresentation av brandstationen finns på stadsarkivet i Gävle. Fresken ovanför ingången på södra delen av fasaden sägs vara ritad av Ferdinands maka Anna.

Möjligen fick den då okände Boberg uppdraget att rita brandstation genom att Annas onkel Gustav Nyström var ingenjör med uppdrag rörande vägar och kanaler i Gävle. Anna var konstnär och arbetade ofta samman med maken.

De styrande i Gävle var tydligen mycket nöjda med att få brandstationen som monumentalbyggnad, så direkt därefter fick Boberg 1891 nästa uppdrag, att rita ett komplex för bad, gymnastik och bibliotek. Det skulle ha fasaden vänd mot brandstationen för att visa bådas betydelse.

En stor, starkt varierad trevåningsbyggnad, naturligtvis med massiv sten och de typiska valven från Richardson. Ann Thorson Walton visar också vilka byggnader Boberg hade som förebild i detta fall. Men projektet blev tydligen för stort, och byggnaden uppfördes aldrig.

Det tredje projektet, 1891-93, blev Centralpalatset framför Centralstationen. Större än de andra, och det skulle ju inte betalas av skattebetalarna utan av hyresgästerna.

Också där är influensen från Richardson påtaglig, bland annat med halvcirkelformade valv över butiksfönster och entréer i sandsten.

Byggnaden har senare delvis förvanskats, dels genom en extra våning, dels genom att flertalet valv tagits bort och ersatts med rektangulära skyltfönster.

Men inte så katastrofalt som för Bobergs Centralpalatset vid Stora torget i Falun.

Boberg föddes i Svärdsjö, son till en gruvfogde i Falun. I ett hörnrum i Centralpalatset i Falun skrev Selma Lagerlöf sin Nils Holgersson. Men så skulle Gustaf VI Adolf på Eriksgata till Falun 1952, och då ville Handelsbanken bräcka alla genom en helt ny fasad.

Så allt som stod ut, inklusive Selmas rum, avlägsnades, och i stället för tegelfasaden blev det en helt slät och könlös cementfasad.

Så kulturlös kan nog bara en bank vara.

De halvcirkelformiga valven använde Boberg också när han ritade Centralposten på Vasagatan i Stockholm. Liksom Stockholms elverk, som är rivet, men där just valvet är bevarat, inte minst för att kunna visa de dekorationer han gjorde i form av avbildade lampor i cement.

Boberg kom märkligt nog att introducera amerikansk arkitektur i Sverige innan han själv varit i USA. Han kan ha sett skrifter om Richardson på Tekniska högskolans bibliotek men kanske också i Paris.

Boberg kom första gången till Amerika under den väldiga Columbus-utställningen i Chicago 1892. Boberg blev ju senare stor utställningsarkitekt, med Stockholmsutställningen 1897, världsutställningar eller andra stora utställningar i Paris 1900, Turin 1902, St. Louis 1904 (hans paviljong därifrån finns numera i svenskstaden Lindsborg i Kansas), Venedig 1905 och 1912, Berlin 1907, St Petersburg 1908, Stockholm 1909 (Konst- och industriutställningen, vars dansrotunda sedan hamnade i regementsparken i Gävle), Baltiska utställningen i Malmö 1914 (där det höga trätornet symboliskt föll till marken i storm just som första världskriget bröt ut), San Francisco 1915 och Paris 1925.

Men Gävle har ytterligare en byggnad, med influens från H H Richardson. Nämligen Riksbanken vid Drottninggatan, uppförd 1897-98 och ritad av Jacob Martin Borgstedt. De halvcirkelformiga valven över huvudingången och över fönstren, både de stora i gatuplanet och de små våningen över (där direktören bodde) signalerar Richardson lång väg, liksom byggnadens massiva form.

I sin avhandling ”Gävle stadsbild. Bebyggelsehistoria och samhällsutveckling till 1900-talets början” (1974) menade Ture Karlström att Borgstedt kom fram till utformningen på två sätt. Dels hade han arbetat i USA tre år, 1887-90, och då borde ha att sett flera av Richardsons byggnadsverk, dels kunde Borgstedt ta intryck av Isak Gustav Classons palatsbyggnad vid Strandvägen och ”i Gävle på nära håll studera Fredinand Bobergs brandstation och Centralpalats”.

På mig lät det lite konstigt. Om en arkitekt får i uppdrag att rita ett hus, vill han då inte visa sig mer självständig än att plagiera vad en annan arkitekt ritat i samma stad några år tidigare?

Sedan Karlström skrev har det kommit fram mer kunskap, främst naturligtvis genom Ann Thorson Waltons bok. Jag fanns med i den statliga kommittén rörande ”Migrationsåret 1996”, och vi bidrog ekonomiskt till arkitekten Göran Rygerts forskning som ledde till skriften ”Svenska arkitekter i USA 1846-1930”. Ingen sådan inventering hade tidigare gjorts. Borgstedt var inte bara i USA de tre år Karlström anger utan stannade ytterligare tre år, till 1893. Han arbetade på arkitektkontor i New York, utom 1888-90 då han verkade i San Francisco.

Han var 1890-91 den fjärde ordföranden i The American Society of Swedish Engineers i New York.

Sex år i USA gör att Borgstedt ifråga om Richardson knappast hade behov av omvägen över Boberg, som ju bara hade bilder att utgå från under arbetet i Gävle.

Riksbankshuset är genom sina bågar närmast övertydligt inspirerat av Richardson, nästan mer än Bobergs Centralpalatset.

Borgstedt (1860-1915) föddes i Hallingeberg, Småland. Han tog studentexamen i Jönköping och utexaminerades från Tekniska högskolan 1884. Han och Boberg studerade samtidigt i Stockholm, men Boberg var inte bara inriktad på arkitektur utan också på teckning, akvareller och grafik. De kände varandra, och en arkitekt tar kanske inte efter en nära bekant.

Rygert drar i sin skrift fram att Borgstedt efter återkomsten till Sverige ritade flera byggnader med inspiration i ”Richardsonian Romanesque”. Han nämner Riksbanken i Gävle, byggnader i Halmstad, Kristianstad och Sparbankshuset vid Nya torget i Mariestad.

Min tidigare riksdagskollega Bengt Rosén i Götene är sparbanksman och säger att Sparbankshuset i residensstaden Maristad var mycket imponerande, men att det revs på 70-talet. Mariestad hade Sveriges andra sparbank – efter den i Göteborg 1820. (Gävle var också tidigt ute, nummer åtta 1824.)

Eldsjälen bakom banken i Mariestad var kommerserådet Hadar Santesson, ägare av Årnäs bruk (platsen där Jan Guillou lät Arn födas) och den person som fick staten att börja finansiera von Platens bygge av Göta kanal.

Det var en stolt bank som byggde ett stolt hus.

Eftersom Sparbankshuset byggdes 1896-99 bör Borgstedt ha påbörjat arbetet med det innan han ritade Riksbanken i Gävle. Jag ville därför gärna ha bilder av Sparbankshuset, och fick det genom Lars Johansson vid bildarkivet på stadsbiblioteket i Mariestad.

Bilderna från Mariestad gav en ahaupplevelse. De vita halvcirkelvalven är så lika dem på Riksbanken i Gävle att det är uppenbart att Borgstedt förde över dem närmast ograverade till ritningarna här.

Huset i Mariestad har tre våningar mot två i Gävle, men båda byggnaderna har Richardsons massiva stil, och fasadens runda hörn liksom takformen är frapperande lika.

Sparbanksbyggnaden i Mariestad räcker som bevis för att Borgstedt hade sina Richardsoninfluenser fullt ut innan han påbörjade arbetet med Riksbanken i Gävle.

Vi kan därmed avföra tanken att Borgstedt behövde komplettera med att titta på Bobergs pionjärverk i Gävle.

Mer läsning

Annons