Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vargarna kommer!

/
  • Vargavrål. Alexandra Zetterberg i Folkteaterns nya barnföreställning ”Vargar i Väggarna”.

Fyra måttligt behårade vargmänniskor och en flicka som heter Lucy möter oss på NTO-lokalen i Sandviken.

Annons

Det är vargar i väggarna har vi fått höra och även om både villande vuxna och bråkiga brorsor skyller på ”möss, råttor och fladdermöss”, ni vet sånt där som kan finnas i gamla hus – Lucy viker inte ner sig.

– Det knackar och sprakar, tassar och prasslar, krafsar och dundrar! konstaterar hon med Gosegrisen av smutsrosa tyg tryckt till bröstet.

Plötsligt, vet hon, är vargarna i huset, inte i väggarna, och hon är den som ska avslöja spektaklet, vargplaner och vargkomplotter. Likt en sanningssägande, upptuffad variant av björnarnas Guldlock eller en syster till underlands-Alice, beger hos sig rätt in i väggarna för att ge tillbaka med samma mynt. Jo, det slutar med ombytta vargroller...

Ett spektakel blir det, men fyra lika generösa som precisa skådepelare kan ur botten av synnerligen musikaliska vargavrål, höghusliknande syltmackor och koreografiska tevespelsreferenser – jag kan tänka mig att man gjorde musikal av det här i England – finna en detaljerad mardröm (som Neil Gaimans dotter berättade för pappa) som föder en ny historia om hur gerillasoldatflickan måste återerövra både smutsrosa vän och familjehus.

Katrin Brännströms gummibandsklädda scenografi understryker Michaels Cockes gladrörliga, faktiskt ganska kaotiska, regi. Åttaåringspubliken på NTO på torsdagsmorgonen är inte den enda som kommer att skrika av skräckblandat skratt när vargarna röjer loss i huset. Extraplus för maskerna som både skrämmer och avslöjar.

En öppen, uppfinningsrik uppsättning om att stå upp för sitt och våga ge vargakungarna en dos av sin egen medicin! Men vad är det Lucy hör på slutet, om inte ”an elephant trying not to sneeze...”?

Kongenialt är ett sånt där ord som jag aldrig använder, men jag måste nog göra det nu.

Ett tips: Försök få tag på ”The Wolves in the Walls”, av Neil Gaiman och illustratören Dave McKean, ett riktigt litet bokkonstverk!

Mer läsning

Annons