Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kulturreservaten tar fart

Stockholm (TT)Den nya skyddsformen kulturreservat har funnits sedan 1999. Hittills har det dock gått trögt. I dag finns sex kulturreservat i landet, varav tre skapats i år. Men nu tar det fart.

Annons
- Vi räknar med minst sju till i landet innan årsskiftet. Det är rimligt med ett tiotal per år framöver, säger Ulf Lindberg vid Riksantikvarieämbetet.
Gruvor, kvarnar och stenbrott. Fäbodar och ängsmarker. Det kryllar av exempel på hur kultur och natur har mötts i vårt avlånga land.
- Det finns absolut ingen brist på miljöer som skulle kunna bli kulturreservat, säger Ulf Lindberg.
Kulturreservaten är till för att skydda hotade kulturlandskap som anses vara unika eller mycket representativa. Landskap just i gränslandet mellan natur och kultur. Skyddsformen liknar naturreservaten till stor del, men kan sägas muta in en nisch mellan dem och skydd enligt kulturminneslagen. Skyddssystemen knyts därmed samman.
I Halland ska ett kaptensboställe med omgivande landskap skyddas.
- Stiftelseägda Mårtagården i Onsala socken ska bli kulturreservat. Syftet är att säkerställa hela kulturmiljön med inägor och utmarker. Sedan tidigare är bebyggelsen skyddad som byggnadsminne enligt kulturminneslagen, säger Mats Folkesson, länsantikvarie i Hallands län.

Ketchupeffekt
Folkesson tror på skyddsformen men har också farhågor inför framtiden.
- Det är inte konstigt att det har varit trögt i portgången. Det är en resursfråga vad gäller både personal och pengar. Men nu kommer ketchupeffekten. Inom fem år tror jag att vi har tre till fyra reservat i varje län. Fast det behövs mer pengar. Jämfört med naturreservaten har vi nästan ingenting. Tio miljoner kronor är avsatta åt kulturreservat när enbart nya skogliga reservat har en miljard, säger han.
Även om det kanske är ont om pengar så är riktningen utstakad.
- Det finns inte mycket pengar för kulturreservaten, men det är samtidigt prioriterat område. De tio miljoner som är avsatta är hårt styrda till kulturreservaten, säger Erik Nordin, länsantikvarie i Gävleborgs län. Nordin satt också med i regeringens kulturarvsutredning.

Många turer
- Det tar tid att komma tillrätta med nya skyddssystem. Det var många turer kring syftet med kulturreservaten, som näst intill är en dubblering av naturreservatsystemet. Själva poängen är ju att utvidga skyddet av kulturminnen till ett områdesskydd. Men det tog ändå tid att klargöra att byggnader ska kunna skyddas i kulturreservat, säger Nordin.
I Gävleborgs län utreds Västerängs by utanför Delsbo.
- Det är ett pilotprojekt. Syftet är att bevara ett levande småskaligt odlingslandskap där brukaren arbetar mycket för hand. Brukaren själv ska bli förvaltare av reservaten. Det är ett sätt att få en traditionell odlingsform att överleva, säger Nordin.
De först bildade reservaten är alla olika sorters odlingsmiljöer. Främst för att länsstyrelsen har haft bäst kunskap i det området. Men snart vidgas begreppet kulturreservat.
I Dalarna ska Östra Utsjö, ett kvarnstensbrott utanför Malung, bli kulturreservat. Stenbrottet har anor sedan flera hundra år tillbaka i tiden.
I utkanten av Ronneby ska Ronnebybrunn, en gammal brunnspark, bli kulturreservat.
Stefan Ljung/TT