Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kunskapslyft lösningen?

/
  • Risk att hamna utanför. Många arbetslösa uppfyller inte de krav som industrin och offentlig sektor ställer. Kompetenskraven har höjts de senaste åren.

– Ungdomsarbetslösheten är en väldigt stor fråga för framtiden. Det handlar om individers risk att hamna i långvarigt utanförskap och om ekonomins möjligheter att växa.

Det säger Leif Jansson, som för länsstyrelsens räkning regelbundet analyserar länets arbetsmarknad.

Annons

4 425 personer eller 28,9 procent av arbetskraften mellan 18 och 24 år. Det var nivån på ungdomsarbetslösheten i Gävleborgs län i december 2011, enligt Arbetsförmedlingen. Snittet för resten av landet var 19,1 procent. Det är fortfarande en bit kvar till de nivåer som gäller i krisländer som Grekland och Spanien – som båda ligger strax under 50 procent – men då kan det samtidigt vara värt att notera att dessa båda länder så sent som i början av 2010 hade lika stor ungdomsarbetslöshet som Gävleborgs län har i dag.

Det var i samband med finanskrisen 2008-2009 som ungdomsarbetslösheten exploderade. Den sjönk sedan tillbaka något under 2010 men i Gävleborg pekar kurvan nu åter åt fel håll.

En utveckling som borde oroa fler än bara gävleborgarna, enligt Leif Jansson.

– Ungdomsarbetslösheten är en tydlig konjunkturindikator. När konjunkturläget försämras är det som regel där det märks först. Sedan har vi en struktur på näringslivet i länet med mycket industri och stort exportberoende som gör att vi drabbas snabbt när det går ner.

Leif Jansson är till vardags chef på arbetsmarknads- och trafikförvaltningen i Sandvikens kommun men han ingår också i landshövdingens stab på länsstyrelsen, där uppgiften är att analysera arbetsmarknaden i länet.

Det han nu ser som det kanske främsta hotet mot en positiv utveckling i regionen är de grava strukturella problem som gör att mycket hög arbetslöshet i allt högre utsträckning samexisterar med arbetskraftsbrist. Trots att Gävleborg har högst arbetslöshet i landet finns växande farhågor om att det inte finns tillräckligt med semester- och sommarvikarier till viktiga samhällsfunktioner under de kommande åren.

– Och det är en första indikation på att den ordinarie rekryteringen snart kan komma att påverkas.

Problemet är att kompetenskraven höjts markant de senaste 15 åren, enligt Leif Jansson, såväl inom industrin som inom offentlig sektor, och att allt fler arbetslösa inte uppfyller de krav som ställs på en allt mer konkurrensutsatt arbetsmarknad.

Ur det perspektivet är den senaste statistiken över gymnasievalen i Gävleborg inget annat än ett stort steg i fel riktning. Den visar att andelen elever i introduktionsprogrammet, IM (före detta IV-programmet), ökat med 22 procent sedan 2010. IM-programmet ger inte behörighet till fortsatta studier och en ökande andel elever där riskerar att försvåra läget ytterligare. I Sandviken återfanns hela 33 procent av eleverna i IM under höstterminen, högst andel i länet.

Parallellt fortsätter demografin att ställa till problem. Varje år är det cirka 1 000 personer färre som kommer in på arbetsmarknaden i Gävleborgs län än som går i pension.

Detta betyder i sin tur att välfärdsproduktionen kan påverkas negativt.

– Det finns uppenbara risker att man inom offentlig sektor tvingas sänka kompetenskraven som en anpassning till den rådande situationen, och det är naturligtvis inte bra. Vi vill ju höja kvaliteten inom offentlig sektor, inte sänka den, säger Leif Jansson.

Flaskhalsen inom industrin riskerar dessutom att dämpa tillväxten och därmed påverka samhällets skatteintäkter negativt framöver.

För att vända avveckling till utveckling menar Leif Jansson att det först och främst krävs breda insatser inom vuxenutbildning. Han efterlyser ett nytt ”kunskapslyft”.

– För de som gått ut gymnasiet är det vuxenutbildning det handlar om. Det finns inga genväger, säger han.

Politikerna har dock varit måttligt intresserade av vuxenutbildning under de senaste tio åren. I Gävleborg har antalet platser minskat från över 9 000 år 2000 till drygt 3 000 platser 2010.

Fotnot. Kunskapslyftet var en statlig satsning på vuxenutbildning (1997–2002) riktad främst till arbetslösa vuxna som saknade treårig gymnasieutbildning.

Mer läsning

Annons