Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kyrkan behöver ingen sossestyrning

Det finns naturligtvis ingen socialdemokratisk kristendom lika litet som det finns en moderat, skriver Karl-Erik Tysk, tidigare kyrkoherde i Ovansjö.

För en tid sedan kunde man i tidningar i Gästrikland läsa en fullständigt hårresande artikel om hur så kallade sossevärderingar skulle styra kyrkan. Egentligen är det inte förvånande eftersom historisk forskning har visat att socialdemokratin för länge sedan har beslutat att försöka behålla makten i kyrkan så länge som denna har en ekonomisk betydelse i samhället.

Det finns naturligtvis ingen socialdemokratisk kristendom lika litet som det finns en moderat. Moderaterna har insett detta men inte ledande socialdemokrater.

Vill man vara teoretisk korrekt och samtidigt lite provokativ kan man säga att socialdemokratisk kristendom är en contradictio in adjecto, en motsägelse, det vill säga en ren omöjlighet. Socialismen är per definition ateistisk. Den som inte tror det rekommenderas att läsa socialismens klassiker. De ger klara besked.

Det finns visserligen många socialdemokrater som gör ett mycket gott arbete i församlingarna men då sker det alldeles oberoende av deras politiska övertygelse. Den hör hemma inom samhällslivet och inte inom kyrkan.

För övrigt är det en fullständig anomali att de politiska partierna styr Svenska kyrkan. Det har gjort att den så kallade skilsmässan från staten har blivit en chimär. Situationen har för kyrkans del blivit sämre sedan de starka banden med staten luckrats upp. Tidigare hade kyrkan tillgång till statens institutioner, inte minst det väl fungerande rättsväsendet. I dag råder det politiska godtycket.

I inget annat land i världen har de politiska partierna den ställning de har i vår kyrka. Det hela blir också demokratiskt suspekt när man ser att endast runt 10 procent röstar i kyrkovalen. Ingen vettig människa kan tycka att det ger någon som helst legitimitet åt de förtroendevalda. Det skulle aldrig någonsin falla mig in att personligen rösta i ett sådant val. Antingen förekommer kommunistiska enhetslistor eller så måste man välja ett politiskt parti. De opolitiska saknar i praktiken oftast inflytande och förblir en demokratisk gisslan.

När man berättar om det svenska systemet för utländska kyrkliga vänner häpnar de över hur makabert det fungerar. Tyvärr leder politikerväldet i kyrkan till att Svenska kyrkan mer och mer framstår som ett isolat.

Ett par av de stora, kraftigt växande kyrkorna i världen, Mekane Jesuskyrkan i Etiopien och den ryska ortodoxa kyrkan, vill inte ha något med den döende svenska kyrkan att göra. Dialogen med den katolska kyrkan har i praktiken upphört. Pingströrelsen har knappast något gemensamt med Svenska kyrkan längre. Alldeles riktigt sa en av mina vänner med anknytning till den rörelsen att svenska kyrkan är en bastard.

Det finns ett annat demokratiskt system med lång hävd som kyrkan under århundraden tillämpade, innan de politiska partierna under förra seklet kom in i kyrkan. Det var kyrkostämman. Då konstituerade sig den gudstjänstfirande församlingen efter högmässan som beslutande organ. Alla som ville kunde delta om de fann det angeläget. Annars kunde de överlåta åt det kyrkoråd de utsett att handa församlingens angelägenheter.

Det systemet kostade bara promillen av de stora summor som nu läggs på meningslösa val. Men detta system vill inte politikerna ha, därför att det skulle rycka undan marken för deras makt och för socialdemokratins lust att behärska kyrkan.

Karl-Erik Tysk, t idigare kyrkoherde i Ovansjö

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel