Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lägg manus i skrivbordslådan och glöm dem där

Annons

Ges det ut färre böcker nu än för några år sen? Men mitt intryck är det motsatta. Varför?

Jo, det startas så många nya, mindre förlag. ”Egna förlag”. Print on demand. Den typ av manus som förr hamnade skrivbordslådan för att glömmas bort.

I dag skickas de ut på nätet där de lever sitt eget liv, får snabba kommentarer, ofta beröm. Det väcker förhoppningar.

De förhoppningsfulla skickar sina alster som snabbtryckts som bok till de alltmer översvämmade kulturredaktionerna. Trots nätets snabba feedback tycks det vara ”riktiga” recensioner av ”riktiga” kritiker i ”riktiga” medier som räknas.

De här böckerna har inte passerat någon kritiskt läsande förlagsredaktör.

Och det är väl bra? Är det inte det som är yttrandefrihet?

Jo, kanske.

Men är man därför en färdig författare?

I en hel del av de där ”böckerna” tycks korrekturläsning inte förekomma. Konstiga böjningar, syftningsfel, obegriplig meningsbyggnad. Inte stavfel – ordbehandlarna har ju stavningsprogram. Fokus har farit all världens väg. Personporträtten håller inte ihop. Ofta vill man berätta exakt allt. Inget blir kvar till läsaren att fundera kring.

Det där är sånt de stora förlagens redaktörer noterar och hjälper till att förbättra. För den som vill bli författare är det ovärderligt.