Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lärlingsutbildningar är ett smart sätt att skapa jobb för unga

Om vi ska tro forskningen är lärlingsutbildningar ett smart sätt att ge ungdomar de kompetenser som de behöver för att klara sig i arbetslivet, skriver Nima Sanandaji och Erik Sjölander.

Hur ska vi klara jobben? Det är en fråga som blir alltmer aktuell i en tid då många unga och personer med utländsk bakgrund ska ut på arbetsmarknaden. Tyvärr vet vi av erfarenhet att det finns stora brister i det system som Sverige i dag har.

Framförallt de som har en låg utbildningsnivå riskerar långsiktigt utanförskap. Politiker från höger till vänster har föreslagit olika lösningar som i teorin fungerar, men inte levererar resultat i verkligheten. Kanske är det dags att lära av våra europeiska grannar?

I andra delar av Europa är det vanligt med arbetsplatsförlagd utbildning, där elever kombinerar studier med att lära sig praktiska erfarenheter som lärlingar. Lärlingsutbildningar är populära bland både arbetsgivare och arbetstagare.

Om vi ska tro forskningen är det ett smart sätt att ge ungdomar de kompetenser som de behöver för att klara sig i arbetslivet. Även vuxna som vill ställa om sig mitt i livet, och invandrade personer som behöver lära upp färdigheter, kan ha stor nytta av utbildningarna.

En majoritet av de unga i Tyskland och Österrike har erfarenhet från lärlingsplatser. I Danmark och Nederländerna handlar det om en fjärdedel av ungdomarna. Sverige skiljer ut sig, eftersom bara sju procent deltar i lärlingsutbildningar.

Det är synd, eftersom de länder som har hög andel i lärlingsutbildningar också tendera att ha lägre arbetslöshet. Framförallt är sambandet starkt mellan arbetslöshet bland unga och personer med utländskt ursprung.

I Sverige är till exempel ungdomsarbetslösheten tre gånger så hög som i Tyskland och dubbelt så hög som i Österrike. Även arbetslösheten bland dem med utländskt ursprung är klart högre i Sverige. Lärlingsutbildningar kan också vara bättre alternativ än traditionella arbetsmarknadsprogram. Det är värt att fundera på i Sverige, där Arbetsförmedlingen inte ens lyckas med uppgiften att spendera sina anslag.

Det intressanta är att alla åtta riksdagspartier säger att de är för lärlingsutbildningar. Problemet är bara att Sverige fortfarande saknar ett bra system.

De företag som tar emot lärlingar får ofta inte rimlig kompensering för den tid som läggs ned på handledning. Krav på kollektivavtal utesluter många mindre företag, trots att just dessa företag spelar en avgörande roll för framtidens arbetstillfällen. I utbildningssystemet ses lärlingsutbildningar som en sista utväg för studietrötta ungdomar, inte som ett seriöst alternativ.

Det är välkänt att lärlingssystem skapar goda möjligheter för unga och personer med utländskt ursprung att komma i arbete. Vi vet att utbildningarna därmed också uppskattas av många växande företag. Och vi kan med inspiration från våra europeiska grannar skapa ett välfungerande system i Sverige.

Ändå saknas den politiska viljan att genomföra denna pragmatiska reform. Politikerna fortsätter att vara mer intresserade av symbolfrågor och retoriska utspel än faktiska förändringar som kan minska arbetslösheten. Är det inte dags att gå från ord till handling?

Nima Sanandaji

teknologie doktor och utredare

Erik Sjölander

näringspolitisk talesperson Småföretagarnas Riksförbund

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel