Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Leif Lindquist, Huges störste, är död

/
  • Bandylandslaget 1947. Stående: Einar Tätting, Leif Lindquist, Jörgen Wasberg, Nicke Bergström, Pontus Widén och ”Lille-Valle” Andersson. Knästående: Gustaf Danielsson, Herbert Swartsve, Bosse Nilsson, Herman Jonasson och Hilding Gustavsson.

Annons

För en vecka sedan skulle han ha fyllt 90 år, men för en gångs skulle nådde inte Leif Lindquist ända fram. Han avled en vecka dessförinnan.

Leif Lindquist?

Nej, honom minns inte så många. Men så har det förstås också gått mer än 60 år sedan han stod på topp. Han var IK Huges stora bandystjärna på 1930- och 1940-talet, klubbens enda Stora Grabb genom tiderna och landslagsman många gånger om.

År 1947 tilldelades han Kabompokalen efter en landskamp mot Finland, och det är sånt som en sån som Leif kom ihåg så länge han levde.

Huge vann två SM-guld i bandy, 1937 och 1940, och båda gångerna spelade Leif Lindquist en huvudroll.

Det är många år sedan jag själv träffade Leif, så jag har ingen aning om vad han tyckte om den nya utvecklingen med bandyhallar. Kanske drog han sig till minnes hur det var på hans tid, som då han i finalen mot Nässjö 1937 avgjorde med tre mål. Lagledningen såg till att Leif växlade kant i paus så att han höll till på den del av Strömvallens is som skuggades av det väldiga och nu så omdebatterade taket. Där var isen lite bättre än på den andra halvan där solen hade fritt spelrum.

Kanske tänkte han också på den där landskampen mot Finland 1949 då isen på en sjö i Linköping brast under en måldomare redan efter två minuter och alla flydde för livet av planen.

Anders Eriksson, sex år yngre än Leif, spelade också i Huge på sin tid. Nu sörjer han naturligtvis sin vän och minns honom med värme:

– Leif var en riktig hedersman som ville alla väl. Och för mig och mina kompisar var han förstås en stor förebild.

Mer läsning

Annons