Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Litterär röst från Afrika

Annons

Först var det romanen ”En halv gul sol” (2006; 2007 i översättning av Joakim Sundström) som öppnade för en djupare förståelse av nigerianska inbördeskriget i slutet av 60-talet. Därpå en nitton minuter lång föreläsning som i svensk översättning blir ungefär ”Faran med att ha endast en berättelse”, hållen på TED Global i Oxford, juli 2009 och nu romanen ”Lila hibiskus”.

Upphov till dessa tre högkvalitativa texter är Chimamanda Ngozi Adichie, född i Nigeria 1977. Adichie introducerades för en svensk läsekrets med ”En halv gul sol” och den nu på svenska aktuella ”Lila hibiskus” var hennes debutroman, med vilken hon belönades med Commonwealth Writers Prize och Hurston/Wright Legacy Award.

”Lila hibiskus” är en berättelse om en människa som är fast i just en berättelse, det Adichie tar upp så lysande i TED-föreläsningen. I romanen är det den djupt troende och mäktiga fadern Eugene Achike som styr familj och omgivning med järnhand och med en straffande katolsk Gud som sköld och motivering.

Utåt en god människa som belönas av Amnesty, som bekämpar korruption och som frikostigt idkar välgörenhet. Hemma, dock, blir denne utanför hemmet rättrådige och givmilde man en Mr Hyde.

Det är den sextonåriga dottern Kambili som berättar familjehistorien, där faderns enda sanna väg är en hårdhänt katolsk tro. Han misshandlar fru och barn kroppsligt och andligt, men Kambili och brodern Jaja får som tur är veta att världen också kan vara annat än enögd, brutal och stängd.

De får bo hos fastern, också hon katolik, men av ett helt annat slag. Här är samtal, berättelser, kärleksfullhet och hyss kvaliteter i vardagen och i barnen börjar ett ifrågasättande av faderns regim att ta fäste. Den tyranniska ordningen börjar gunga och Adichies roman visar med kraft hur motsägelsefull mänskan och världen kan vara, men även hur enfald kan hamna i skamvrån när mångfaldens företrädare tar plats och skapar utrymme.

I bakgrunden i romanen pågår kriget och kanske är faderns beteende ett resultat av dessa hemskheter, men i så fall förklarar det endast hans sätt att vara. Något försvar för tyranniet finns inte.

I ett större litterärt sammanhang bidrar Adichies böcker – och tal– till att vi får allt större förståelse för de olikheter och möjligheter som ryms på den afrikanska kontinenten. Alltför ofta talar vi om ”Afrika” som vore det ett land – faran eller risken att äga endast en berättelse – en kontinent med över sextio länder och 1800 språk.

Årets Bok & Bibliotek i Göteborg 23-26 september har som tema ”Afrika i fokus”, vilket säkert kommer att bidra till ytterligare nyansering av våra bilder av den afrikanska kontinenten.

Och: Det är nu till att hoppas att förlaget snart nog ger ut Adichies novellsamling The Thing around Your Neck från i fjol.

Bengt Söderhäll