Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lokal S-kritik mot förslag om elitklasser

Regeringen vill erbjuda teoretiskt begåvade elever i grundskolan att gå i elitklasser. I dag tillåter lagen endast intagningsprov till estetiska elitklasser.

Annons

– Det är för tidigt att sortera eleverna redan i grundskolan, klasserna ska vara blandade, tycker Jens Leidermark, S, ordförande i Barn- och ungdomsnämnden.

– Ett jättebra förslag. De duktiga har samma rätt till bra undervisning som alla andra, säger Ewa Stenberg Jäderberg, M, ledamot i samma nämnd.

Utbildningsminister Jan Björklund, FP, presenterar den 1 juni ett förslag till ny grundskolelag där förbudet mot teoretiska intagningsprov är borta.

Lagen tillåter intagningsprov till estetiska elitklasser för balett och musik i grundskolan. Men inte till klasser för matematik. Dit sker intagning efter närhetsprincipen. Det vill utbildningsministern ändra på.

– Elever som är studiebegåvade ska ha rätt att utvecklas oavsett vilket ämne de är duktiga i. Ingen ska behöva sitta och rulla tummarna av jämlikhetsskäl, säger han till Svenska Dagbladet.

Han tycker att dagens regler är märkliga. Det gör också Ewa Stenberg Jäderberg, som även är lärare.

– Om man nu tycker att det handlar om att sortera eleverna så gör vi ju redan det. Vi pratar alltid om att stötta de svaga eleverna bättre, men då måste vi också stötta de som är teoretiskt duktiga, säger hon.

Socialdemokraterna är inte oväntat kritiska mot lagförslaget, som de tror ger ökade klyftor.

– Den forskning jag har tagit del av visar att den här typen av sortering ger sämre studieresultat för eleverna. Rent generellt tycker jag att det är en fördel att klasserna är blandade och har olika bakgrunder. Det kan finnas några enstaka elever som är väldigt begåvade och behöver mer, men de eleverna brukar man kunna ta hand om ändå. De kan dessutom vara positiva förebilder för de andra eleverna, säger Jens Leidermark.

Han säger att han över huvud taget är tveksam till speciella intagningsprov, även om nu lagen godkänner sådana i estetiska ämnen.

– Det viktigaste och avgörande är kvaliteten på läraren, att de är välutbildade och duktiga pedagoger, säger Jens Leidermark.

Ordföranden i Lärarnas Riksförbund, Metta Fjelkner, tycker inte att intagningstester är något dramatiskt utan att alla barns förmågor måste uppmuntras.

– På samma sätt som det ska vara tillåtet att vara duktig i idrott och musik tycker jag att det ska vara tillåtet att vara duktig i matematik. Det är belagt, enligt amerikanska studier, att understimulerade begåvade barn mår väldigt dåligt i skolan, säger hon till Svenska Dagbladet.

Ewa Stenberg Jäderberg håller med.

– Som lärare vet jag att åtminstone 60 procent av arbetstiden går till andra saker än att undervisa. Vi har 40 procent av tiden att vara pedagoger på och fullt sjå att hinna stimulera alla elever. Björklunds förslag är jättebra, säger hon.

Den nya skollagen träder enligt planerna i kraft sommaren 2011. I höst är förslaget om hur den nya lagen ska se ut ute på remiss. Våren 2010 väntas riksdagen fatta beslut.