Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

- Lyssna på din symfoniorkester!

Gå på symfoniorkesterns konserter! Om du är osäker på programmet, gå in och googla på tonsättaren, ladda ner och försök lyssna på musiken i förväg!

Annons

Uppmaningen kommer från Anne Sofie von Otter som på torsdag sjunger med Gävle symfoniorkester i Hudiksvall och på fredag i Gävle konserthus. Hon är orolig för vår orkesters ekonomi och därmed dess framtid. Gävleborna bör engagera sig, säger hon, för det är viktigt för Gävle att orkestern och den klassiska musiken har en plats här.

– Tänk på att det inte är självklart att orkestern får finnas, säger hon och förklarar varför det är viktigt med en stor orkester som dessutom leds av en dirigent.

– Visst kostar det en del. Det är många som ska ha lön för att de repeterar och spelar. Men en liten orkester skulle inte kunna framföra lika spännande musik som en symfoniorkester. Och en dirigent tillför spännande tolkningar.

Det är tack vare en dirigent som Anne Sofie von Otter kommer till vår orkester nu. Hon har hört mycket talas om Robin Ticciati, orkesterns chefdirigent de senast åren, som nu har lämnat chefsskapet, men som ännu kommer och leder orkestern vid konserter.

– Jag tycker om att jobba med spännande, begåvade dirigenter. Därför vill jag passa på innan han helt försvinner ut i den stora världen. Redan nu ser jag att han jobbar med stora och viktiga orkestrar och i viktiga sammanhang.

Det är också med tanke på Robin som hon valt programmet.

Han tycker nämligen om att jobba med teman och olika idéer och gemensam nämnare för konserterna med Gävle symfoniorkester och Robin Ticciati är Fedra, den grekiska gudinnan som blev kär i fel man.

Den mannen var dessutom hennes styvson. Och kärleken var obesvarad. Det är en situation som är universell och tidlös, om kärlek, förtvivlan och skuld. Och som under konserten får två språkdräkter.

Först sjunger Anne Sofie två arior ur fransmannen Rameau’s opera ”Hippolyte et Aricie”. Dansant och mycket graciös musik. Den operan hade sin premiär 1733.

Mer än 200 år senare skrev engelsmannen Benjamin Britten sin ”Phaedra”. Det var faktiskt det sista vokala verket han skrev, 1975. Den texten sjungs på engelska.

– Det är ganska kärv musik, med omväxlande recitala partier och snabba svängiga delar. Det är litet udda orkestrerat, med cembalo och slagverk. Tonspråket gnager när det beskriver människans förtvivlan. Så jag hoppas att jag hittar den rätta nerven, säger Anne Sofie.

Anne Sofie von Otter är en världsstjärna. Efter konserten i Gävle åker hon till Mora för att medverka i Martins Frösts festival, tillsammans med sin pianist, Bengt Forsberg. Men därefter väntar stora världen igen. Först en turné i USA med Franska radioorkestern, Saltzburg i påsk och därefter Alban Bergs opera ”Lulu” på Metropolitan i New York.

Så hur är det att framträda med orkester på mindre orter hemma i Sverige, jämfört med de stora världsscenerna?

– Det är alltid en utmaning och anspänning att framträda och det känns ännu viktigare att göra det på mindre orter, speciellt om man har en stor karriär och vill visa att man håller måttet.

Och det är ingen större skillnad på öronen hos den världsvana publiken än den som finns i Gävle, hävdar hon. De hör lika väl vad som är bra och vad som är dåligt. Publiken förtjänar att hon ger sitt bästa, speciellt en publik som kanske inte är lika bortskämd med att lyssna på världsartister.

Anne Sofie von Otter har hyllats enhälligt av kritiker för sin senaste cd med franska barockarior.

Är det din senaste stora kärlek?

– När jag spelade in en Bachskiva nyligen skrev pressen att Bach var min stora kärlek. Det är så här, jag spelar inte något som jag inte känner kärlek till. Och fransk barockmusik har jag inte sysslat med så mycket tidigare. Det är mest i Frankrike som den framförs.

Och vad är speciellt med fransk barock?

– Den är otroligt graciös och väldigt sensuell. Den franska barocken började som dansmusik, balettmusik som man lade in sång till. Ludvig den XIV, Solkungen, tyckte om att dansa och den tidens dans bestod av både benrörelser och huvudrörelser. När jag står och jobbar med den här musiken kan jag inte låta bli att röra på mig, dansa för mig själv.

Kommer du att dansa inför publiken?

– Nej, då är det texten som gäller.

Anne Sofie von Otter är en sällan sedd gäst i Gävle. Vi kommer fram till att hon har sjungit med orkestern kanske sammanlagt fyra gånger. Första gången när hon var medlem av Radiokören i en Mahlersymfoni på 70-talet på teatern och senare med ett operaprogram i nya konserthuset.

En av gångerna sjöng vi tillsammans, hon som solist och jag i kören. Det var när Symfoniorkestern och Symfonikören framförde Elgars oratorium ”Gerontius dröm” i Heliga Trefaldighetskyrkan och i Storkyrkan i Stockholm under Gustaf Sjökvists ledning.

I Hudiksvall däremot har hon aldrig tidigare sjungit.

Kerstin Monk