Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

M vill förenkla för friskolor

Frånta kommunerna sitt inflytande över friskoleetableringarna. Det föreslår moderata utbildningspolitiker i en ny rapport. – Om skolorna uppfyller grundläggande kvalitetskrav ska de få starta, anser Mats Gerdau, ledamot i utbildningsutskottet.

Annons

För 16 år sedan startade den första friskolan i Sverige. I dag finns 994 friskolor runt om i landet men reglerna kring hur en etablering går till har inte ändrats i samma takt.

I den nya rapporten "Mer valfrihet i skolan" föreslår moderaternas utbildningskommitté en rad ändringar som ska göra det lättare för friskolor att starta.

– Många kommuner, bland andra Gävle, trilskas så mycket man kan med människor som har goda idéer, säger Mats Gerdau och syftar på de senaste turerna kring Engelska skolans planerade gymnasium.

I dag ska friskolor skicka in sin ansökan till Skolverket den 31 mars kalenderåret innan de planerar att starta. Därefter har kommunerna runt om i landet rätt att komma med synpunkter på planerna och kan föreslå Skolverket att avslå ansökan.

Mats Gerdau vill snabba upp processen och menar att alla friskolor som uppfyller grundläggande kvalitetskrav ska få starta. Att fråga kommunerna om vad de tycker om att få konkurrenter är onödigt.

– Ska vi fråga Konsum om Willys ska få starta en ny butik också?, säger han.

Men förslaget får kritik från flera håll, däribland Lärarnas Riksförbund.

– Det är viktigt att poängtera att vi inte är emot friskolor, däremot vill vi ha ordning och reda. Det är orimligt att kommunerna som har det ekonomiska ansvaret inte ska ha någonting att säga till om, säger ordförande Metta Fjelkner.

Gunilla de Maré, m, sitter i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden som enigt valde att överklaga länsrättens beslut att låta Engelska skolan starta i Gävle. Hon är också tveksam till partikollegornas förslag att ta ifrån kommunernas möjlighet att yttra sig över etableringarna. I sådana fall måste staten ta över betalningsansvaret också.

– Om kommunerna ska betala för skolorna måste vi kunna få påverka, säger hon.

Nämndens ordförande Peter Hasch, s, säger så här om förslaget:

– Då blir det kommunala självstyret rejält naggat i kanten. Vi har planeringsansvaret och om vi inte ska ha något inflytande kan vi inte vara de som ska betala.