Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Maktfullkomlighet bakom S-motstånd mot stadsarkitekt i Gävle

Äntligen ska Gävle få en stadsarkitekt igen! Det var 17 år sedan sist. Det är bara att titta sig omkring på vad som hänt i Gävle under den tiden, så syns det varför en stadsarkitekt verkligen behövs.

Annons

Redan efter några månader drev Alliansen igenom beslutet, som varit ett vallöfte. Det här är ett av de första konkreta resultaten av maktskiftet i december.

Och att hämta en från Sandviken, det skulle bli den bästa starten den här tjänsten kunde få! Helena Tallius Myhrman, som det ryktas om, kommer från en väldigt bra tradition. Sandviken har gott rykte i hela landet som en kommun som verkligen vet att ta vara på sin stadsarkitekt.

Läs mer: Uppgifter: Gävle kommun snor Sandvikens stadsarkitekt

Om det nu blir Sandvikens stadsarkitekt Helena Tallius Myhrman som börjar i Gävle, är det utmärkt. Gävle har väldigt mycket att lära av Sandvikens sätt att vårda sin stad.

Det är ett arv från bland annat det legendariska kommunalrådet Gösta Sandin (S). Han var medveten om kulturens betydelse, och angelägen om att bygga ett samhälle där människor långsiktigt skulle trivas.

Bara i kommuner med en riktig stadsarkitekt finns någon som ser till helheten. Det är oerhört viktigt. Blir det dåligt när man först planerar ett nytt bostadsområde, får ju människor leva med problemen i många årtionden.

I kommuner ska det finnas en arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Besluten tas av politiker. Men det blir lätt dåliga beslut om de mest bara baseras på vad den inre kretsen av politiker råkar få för idéer. Stadsarkitekter kan inte bestämma, men de kan uttala sig på grundval av sin yrkeskunskap. Det är helt uteslutet att politiker kan göra bättre planer för stadsmiljön än stadsarkitekter med helhetsansvar.

Gävles socialdemokrater avskaffade plötsligt tjänsten 1999. Det var ett av dessa många hastiga beslut.

Det var helt enkelt ett utslag av den gamla maktfullkomligheten, som skapades genom att partiet ensamt kunde styra kommunen under nästan ett århundrade. S i Gävle tycker illa om att få kritik, och vill slippa debatt. Ingen ska få möjlighet att komma med väl genomtänkta och underbyggda argument mot idéer som kommunledningen plötsligt får.

Sedan dess har ett antal beslut tagits, där det verkligen saknats att en stadsarkitekt kunnat uttala sig: Klockgjutarparken. Äppelträdet. Rådhuset var på vippen att få sin fasad förstörd i en ombyggnad.

Och vad skulle en sådan ha sagt om ett höghus precis bredvid Gamla Gefle? När politiker ensamma ska göra planerna blir det helt ad hoc. Risken är också stor att man lägger sig alldeles platt för byggherrar.

Gävles socialdemokrater har i många årtionden varit oerhört drivande i att riva hus. De har genomgående tagit parti för exploateringsintressen så fort det varit debatt om gamla hus och miljöer. De har varit emot alla opinionsyttringar om rivningar eller parker.

Under de sådär 15 år Villa Sjötorp diskuterats har S aldrig visat något intresse, förrän man förlorat makten. Denna vår blev de i den frågan plötsligt intresserade av kulturminnesvård. Det är ett tecken på att det verkligen är hälsosamt för S att komma i opposition.

Okänslighet om stadsmiljö handlar inte om parti. Det handlar om maktfullkomlighet.

Sandvikens socialdemokrater har följt en helt annan väg. Stadsarkitekt och kommunalråd har jobbat tillsammans, utan konflikter. Men så har ju förståelsen för bebyggelsemiljön varit väldigt olika hos S i de två kommunerna.

Annons