Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Man blir som lite vrång

Annons

Det är så här års jag märker att jag har knän. Och rygg.

För när det är dags att så och sätta får den gamla (nåja) kroppen bekänna färg. Det är att krypa på knä, kröka rygg samt gräva och kratta. Till slut vet man inte om man ska kratta eller gråta. (Usch, den var både gammal och dålig)

I alla fall är det skönt när det är klart och potatisen ligger där den ska och sättlöken är på plats. Bara det nu inte blir för varmt eller för kallt, för torrt eller för blött. Som odlare i det lilla blir man lite grann som vrångbilden av en jordbrukare: aldrig nöjd med sommarvädret.

Apropå trädgård: Ni som odlar kanske brukar sätta små pinnar eller lappar för att komma ihåg vad ni sått. Jag ska ge er ett bra tips: På Biltema hittade jag små pinnar i plast med utrymme att skriva på. Man får 25 stycken för en tia.

Anders Wennberg

BÄST JUST NU

1) Triptyk. Hårdkokt Atlanta-deckare av Karin Slaughter.

2) Syrener. Synd bara att säsongen är så kort.

3) Semester! Jag återkommer efter midsommar.