Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Människor måste gå före rovdjur

Inventeringssiffrorna för varg visar att populationen sjunker. Därför har nu Naturvårdsverket bestämt sig för att inte ge länsstyrelserna rätt att besluta om någon licensjakt år 2019. När besluten fattas enbart med hänsyn till vargens förutsättningar och människorna helt och hållet utelämnas från beslutsfattandet bygger man upp en situation som inte gynnar någon, allra minst vargen, skriver Ingemar Alin, Jägarnas Riksförbund, JRF.

Det har knappast undgått någon som engagerar sig i rovdjursfrågan att det inte blir någon vargjakt 2019. När Naturvårdsverket inte ger länsstyrelserna rätten att besluta om vargjakt omöjliggör de också någon som helst förvaltning av vargpopulationen. Dessutom går inte Naturvårdsverkets agerande att överklaga eftersom det inte formellt är ett beslut. En grundläggande rättighet för medborgarna är därmed borttagen.

Inventeringssiffrorna minskar. Att inventeringsmetoderna härstammar från en tid då många färre vargar fanns i landet och att kompletterande DNA-inventeringar tydligt visar att vargpopulationen snarare är under- än överskattad är svårt att bevisa. Även om det för den invigde är självklart.  

En teori varför inventeringssiffrorna minskar är att vargpopulationen är mycket utsatt för skabbangrepp. Under licensjakterna men även under skyddsjakter har det fällts många vargar med skabb.

Vargen är ett socialt djur som interagerar både inom och utom flocken. Därför är risken stor att skabb slår hårt mot enstaka revir men även sprider sig utom reviren. I en ökande population är dessutom ökande skabbangrepp mycket sannolika, det är helt enkelt så smittsamma sjukdomar fungerar.

Från forskarnas sida väcktes dock en annan teori som skulle ligga till grund för vargpopulationens minskning, nämligen illegal jakt. Siffrorna de hänvisar till är preliminära och någon faktiskt grund till dem finns inte.

Faktum är att väldigt få illegalt fällda vargar hittas och de som döms för illegal jakt är ännu färre. Ändå menar forskarna och myndigheterna att det bedrivs en omfattande illegal jakt, främst för att de inte finner någon annan rimlig förklaring. En slutsats som är dragen på väldigt lösa grunder.

När nu inventeringssiffrorna minskar och illegal jakt antas vara en anledning till det är det hög tid för myndigheterna att ta tag i det problemet. Att satsa stora polisiära resurser på att identifiera och lagföra tjuvjägare verkar dock inte leda någon vart eftersom det i princip aldrig finns några bevis för att illegal vargjakt har bedrivits.

Jägarnas Riksförbund tar avstånd från illegal jakt och personer som gjort det ska lagföras. Även om vi tror att minskningen av vargpopulationen har andra anledningar än illegal jakt finns en risk att forskarnas utspel kan förhindra vargjakt framöver.

Jägarnas Riksförbund anser att myndigheterna måste börja sätta människorna först i alla beslut som fattas runt vargar. Människornas oro och rädsla får inte negligeras och när vargar till exempel angriper får eller beter sig oskyggt måste alltid möjligheterna att bedriva djurskötsel och andra socioekonomiska faktorer väga tyngre än vargarna.

Utan att sätta medborgarnas i fokus finns risken att myndigheterna skapar en Robin Hood-mentalitet kring vargen och folk tar lagen i egna händer, något som Erika von Essens forskning vid SLU tydligt visat.

Riksdagen beslutade 2013 om en ny rovdjursförvaltning. I den ska tydligt fokus läggas på människorna och hur de drabbas av rovdjuren. Tyvärr har vi inte sett att det har genomförts och vi uppmanar nu alla myndigheter, både centrala och regionala, att arbeta för att sätta människorna först i vargförvaltningen. 

Ingemar Alin

förbundsstyrelseledamot JRF och ordförande, JRF Gävleborg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel