Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Medicinsk forskning kan minska sjukvårdskostnader i Gävleborg

Allt fler äldre innebär högre sjukvårdskostnader, men det kan motverkas med mer satsning på medicinsk forskning, skriver Anna Nilsson Vindefjärd.

Annons

I dag är 23 procent av invånarna i Gävleborg, 62 000 personer, över 65 år gamla. Det kan jämföras med 15 procent eller 43 000 personer år 1968.

Denna demografiska förändring ökar trycket på den redan högt belastade sjukvården. I Gävleborg har sjukvårdskostnaderna ökat med 15 procent bara mellan åren 2008 och 2012. I Sverige har vårdkostnaderna under lång tid stigit mer än BNP.

Samtidigt som befolkningen åldras och vårdkostnaderna ökar halkar Sverige efter vad gäller medicinsk forskning och tillgången till nya behandlingar. 

Enligt Vetenskapsrådet har Sverige i en internationell jämförelse halkat ned från fjärde till åttonde plats vad gäller biomedicinsk forskning och från tredje till sjätte plats när det gäller klinisk forskning. Antalet anställda i läkemedelsföretagen har minskat med hela 43 procent sedan 2001.

En brittisk studie visar dessutom att svensk vård inte använder innovativa produkter i samma grad som jämförbara länder – bland 14 undersökta länder hamnar Sverige på näst sista plats.

Sverige har fortfarande en chans att värna arvet som en ledande nation när det gäller medicinsk forskning för hälsa och välstånd. De satsningar som Jan Björklund presenterade i 2012 års forsknings- och innovationsproposition var ett viktigt steg i rätt riktning.

Nästa steg bör vara en svensk strategi för life science, det vill säga en handlingsplan med tydliga åtgärder, tidsplaner, ekonomiska resurser, ansvarsfördelning och mätbara mål. Syftet är tvåfaldigt: Dels att medicinsk forskning och företag ska utvecklas i eller flytta till Sverige, dels att medicinska framsteg ska komma befolkningen till godo.

För att syftet ska uppnås krävs en ökad investering. För varje skattekrona som i dag läggs på vård, läggs två öre på medicinsk forskning. En Sifomätning visar att 76 procent av befolkningen tycker att det är för lite. De offentliga satsningarna på medicinsk forskning och dess tillämpning bör fördubblas och på sikt motsvara fyra öre per vårdkrona.

En ökad satsning på medicinsk forskning skulle ge bättre behandlingar och prevention i framtiden och därmed spara mycket lidande. Det skulle också leda till minskade sjukvårdskostnader.

Anna Nilsson Vindefjärd
generalsekreterare Forska!Sverige, doktor i medicinsk innovationskunskap

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons