Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Mer pang för pengarna

Annons

Arbetslösheten stiger, skatteintäkterna sjunker. Lös uppgiften. Så ser ekvationen ut som hamnat på kommunförvaltningarnas bord runt om i Sverige. Här i Gävle har sviterna av lågkonjunkturen med efterföljande varselvåg och minskad sysselsättning kokat ner ett sparbeting på 157 miljoner kronor. En luddig siffra som kan konkretiseras på följande vis: sammantaget krävs en kostnadsreduktion på omkring fyra procent av kommunen vilket betyder att samtliga nämnder måste anpassa sin verksamhet till de ekonomiska ramarna. Nu återstår alltså att vända på alla stenar, för i slutet av april ska sparförslagen redovisas för kommunledningen.

I kommunledningskontorets beredskapsplan som skickats ut till kommunstyrelsen och förvaltningarna ingår en arsenal av föreslagna åtgärder relaterade till den fyraprocentiga minskningen av skatteintäkter; anställningsstopp, minskade lokalkostnader, tillfälliga uppehåll i vissa verksamheter och minskade inköp av förbrukningsvaror.

Kommunalråd Carina Blank, S, undviker att fastslå några specifika prioriteringar men anser att förvaltningarna först och främst bör jobba med sådana besparingar som ” medborgarna inte märker av”. Det kan, enligt Blank, handla om effektivare IT-lösningar och om att inskränka inköpen av förbrukningsvaror till leverantörer kommunen redan har avtal med.

Det är ett förbryllande uttalande som vittnar om en felaktig inställning till skattebetalarnas pengar. Om det nu finns besparingsmöjligheter som medborgarna ”inte märker av” innebär det i klartext att kommunens skatteberäkning för år 2009 på 21:55 per skattekrona principiellt skulle kunna minska.

Mycket tyder på att den centrala administrationen kan bantas och att en grundlig översikt av förvaltningsadministrationen är nödvändig.

Existerar besparingsmöjligheter som medborgarna inte märker i form av sänkt kvalitet i välfärden bör dessa sjösättas alldeles oavsett konjunkturläget. Effektiviseringsåtgärder inom den kommunala verksamheten ska införas utav respekt för medborgarna, allt annat tyder på en nonchalant attityd och en illavarslande hantering av skatteintäkterna. Det kan knappast kallas god förvaltning när beredskapsplaner i tider av lågkonjunktur måste forcera upp exempelvis effektivare IT-lösningar på dagordningen.

Vem vet hur många potentiella rationaliseringar som gömmer sig i den kommunala förvaltningen? Då talar vi inte om en nedbantat välfärdskärna där vård, skola och omsorg angrips, utan om strukturella förbättringar som leder till ett mer effektivt resursutnyttjande. Alltså, mer pang för pengarna.