Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minoritetskvinnorserfarenheter viktiga

Annons

Gudrun Schyman, talesperson Feministiskt initiativ,

med en utmaning till Nyamko Sabuni, jämställdhetsminister...

Ungdomsstyrelsens utredning om minoritetskvinnor utesluter vissa av gruppernas röster, bland annat hbt-personers. Att reducera bilden av minoritetsgrupperna återskapar generaliserade uppfattningar och maktförhållanden, vilket rimligen borde gå emot jämställdhetsminister Nyamko Sabunis avsikt med utredningen.

Ungdomsstyrelsen lät nyligen genomföra en utredning om hur behoven och arbetet ser ut för att främja minoritetskvinnors villkor, det vill säga judiska, romska, samiska, sverigefinska och tornedalska kvinnors villkor. Utredningen genomfördes inom ramen for jämställdhetsminister Nyamko Sabunis satsningar på att stärka minoritetskvinnors ställning i samhället.

Intentionen bakom satsningarna är god – organisationer som företräder nationella minoriteter och minoritetskvinnor har länge påtalat problem. Det var framför allt deras kunskaper och erfarenheter som utredningsrapporten byggde på. Men när denna presenterades för Ungdomsstyrelsen, var inte myndigheten intresserad av stora delar av den kunskap som organisationer, och även forskare och människor med egna levda erfarenheter bidragit med.

Istället ströks alla avsnitt som rörde äldre och yngre minoritetskvinnors, minoritetskvinnor med funktionsnedsättningar och även avsnitten om minoritetskvinnor som är hbt-personer.

Beslutet att stryka dessa avsnitt är både märkligt och väldigt problematiskt. Att reducera bilden av grupper som bryter mot normer kring kön och etnicitet, återskapar samma maktförhållanden som jag utgår från att satsningarna har för avsikt att motverka.

Istället för att ta hänsyn till komplexiteten i minoritetskvinnornas villkor, så ställs minoritetskvinnors villkor mot varandra. Man försöker pressa in gruppernas levda erfarenheter och situation och behov i för trånga mallar för vad kvinnors villkor och frågor antas kunna handla om. Maktförhållanden kring funktionsförmåga, heteronormer och ålder antas tydligen inte kunna påverka minoritetskvinnors villkor.

Hur ska Ungdomsstyrelsen stärka minoritetskvinnors villkor i samhället nar man värjer sig från viss kunskap om kvinnors villkor?

Varför vill man inte lyssna på rösterna med den här kunskapen? Och vad tänker ministern göra åt saken?

Gudrun Schyman,

talesperson

Feministiskt initiativ

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel