Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

MISSION POSSIBLE

/

Han är proffsig på ett diplomatiskt, till och med ganska frustrerande sätt, Brynäs IF:s nye ordförande, Anders Hedin. Det går inte att få honom att säga något ofördelaktigt eller kritiskt, över huvud taget. Han bjuder heller inte på något personligt.

Annons
Han är trevlig, tillmötesgående, vänlig och sänder ut lagom ödmjuka, positiva signaler.
När jag undrar om det är en attitydförändring på gång inom Brynäs, svarar han att det måste andra avgöra.
Samtidigt betonar han att en förenings identitet inte är några enstaka personer utan alla medlemmar. Det lärde han sig redan som ung när han och hans jämnåriga var trötta på gubbarna som styrde och ställde. Då var han på väg att byta förening. I stället fick han rådet att göra sig av med styrelsen.
Nu sitter han där själv. Inte längre purung. I en förening som har det besvärligare än kanske någonsin tidigare, både på det sportsliga och det ekonomiska planet. Att därutöver råka ut för en anställd som nallat ur kassan skulle kunna upplevas som droppen...
Men ingen fara. Enligt Anders. Läget är under kontroll. Nu ser man över organisationen.

Du har fått ordförandeuppdraget för att du passar in i Brynäs nya profil. Hur ser den ut?
- Jag har många kontakter efter ett långt förflutet i hockeyvärlden, som aktiv i hockeyförbundet, både i Gästrikland och för Sverige. Dom ville ha en person som kan hålla ihop styrkorna. Det är därför dom plockat in mig.

Det är en svår uppgift! Har det någonsin varit värre?
- Jodå, det har säkert varit besvärligt förr också. Det kommer och går. Det är olika skeden och olika typer av problem som växlar med framgångar.

Men nu är det problem på många plan, spelmässigt, ekonomiskt.
- För att vara ett lag som ligger på femte plats i Elitserien är det ganska hyfsat.

Det säger du efter vinsten på Timrå!
- Jo. Men om man skulle se omöjliga uppgifter, då skulle man inte ge sig på det här. Man måste försöka. Man kan inte lägga sig ner och dö.

Trösta oss! Hur kommer det att gå?
- Jag är helt övertygad om att vi kommer att få ordning på saker och ting. För det första så är många människor delaktiga i Brynäs IF. Tillsammans kommer vi att få det här på fötter.

Har inte attityden varit att Brynäs är som ett självspelande piano?
- Jag har en princip och det är att inte uttrycka några åsikter om det som varit innan jag kom in i klubben. Vi börjar här och nu.

Det här med ekonomin då?
- Visst hade det varit roligare att få syssla mer med det sportsliga. Men i elitidrott i dag kan man inte bortse från pengar. På gott och ont.

Och om en anställd förskringrar gör det inte saken bättre!
- Nej, det är en trist historia, både mänskligt och för föreningen. Jag hoppas vi kan sätta en parentes kring det och gå vidare. Det har inte varit locket på. Så fort vi fick klart för oss vad det handlade om gick vi ut och talade om vad vi visste. Och vi vet faktiskt inte själva hur mycket pengar det rör sig om. Det kanske låter barockt, men det är faktiskt sant. Vi har kartlagt en del och har en uppfattning själva. Jag har hört många gissningar, men ännu är det ingen siffra som jag känner igen. Vi vet att det är en siffra under en viss tid. Och vi vet att det rör sig om mera. Vi har polisanmält det här och håller nu i dagarna på att reda ut hur vi ska gå vidare. Vi vill ha klart med formalia. Vi kommer att fortsätta att utreda internt, i samråd med polisen. Så fort vi kan nämna ett belopp kommer vi att informera. Det är hela styrelsens uppfattning att vi ska ha en öppenhet i Brynäs.

Hur allvarligt är det här, rent ekonomiskt?
- Vi har gjort bedömningen att Brynäs inte faller på det här. Men det är klart, varje krona i dag är viktig. Det känns tungt. Medlemmarna tycker att det är bittert. Men mitt i allt elände har vi fått ett väldigt stöd.

Är det fler inblandade än den här personen?
- Nej, vi tror inte det. Vi har ingen anledning att misstänka något annat.

Vad säger sponsorerna?
- De fick information, faktiskt före pressen. Jag har inte hört något negativt beträffande hur vi har hanterat situationen. Men alla är förstås bestörta.

I dag behövs det mycket pengar för att man ska ha framgång inom elitidrott. Hur ser du på det?
- Jo, det är på det viset. Det är nästan den viktigaste uppgiften i dag att få fram pengarna. I alla fall så jobbar styrelsen mest med sådana frågor. Har vi inte pengar får vi inte de bästa spelarna. Enklast är naturligtvis att ta spelare utifrån men vi har också en väldigt fin juniorverksamhet för att få fram egna spelare. Vi behöver en kombination i det här.

Vilken är din strategi för framtiden?
- Vi är ett samspelt gäng i styrelsen och har jobbat intensivt. Nu ser vi över organisationen. Under en period är vi i styrelsen mer operativa. Vi tar ansvar för olika funktioner tillsammans med tjänstemännen. Nu måste vi först ställa oss stadigt på våra fötter och komma vidare. Vi har varit väldigt försiktiga med att måla upp visioner. Däremot har vi tillsatt en grupp som jobbar med mål- och strategifrågor och organisationen. Dom bör ha konkreta förslag före jul.

Har Djurgårdens fotbollslag något att lära er?
- Ja, det är ett bra exempel på att det vänder. Man kan alltid lära av andra lag och andra företeelser i samhället. Djurgårdens grundkoncept var att dom såg över organisationen när dom var i botten.

Varför har du inte suttit i Brynäs styrelse tidigare?
- Ja, jag vet inte. Kanske tillfälligheter. Jag har ju varit väldigt aktiv i Gästrikland och jobbat med ungdomssidan där. När man håller på i förbundet måste man vara neutral. Jag har nogsamt försökt hålla den linjen. Jag har vuxna barn som hållit på med idrott och då har man följt dem. Och dom har idrottat i Bomhus där vi bor.

Hinner du med jobbet nu?
- Ja, du får inte skriva något annat. Det är klart att jag har frågat ledningen innan jag tog på mig det här. Jag kan disponera min tid så att jag jobbar på kvällarna om jag behövs dagtid med Brynäs.

Vad gör du på Korsnäs?
- Jag har jobbat på försäljning och marknad i stort sett sen jag slutade skolan. Jag gick treårigt handelsgymnasium på Borgis och blev uppraggad direkt efter skolan. Det var gott om jobb då. Jag började med att skriva order. Sen efterträdde jag Nalle Hallberg på kontoret i London. Där stannade jag i tre år och trivdes jättebra. England är fortfarande mitt favoritland. Sen har jag också jobbat för Korsnäs i Tyskland, fem år i Wiesbaden. Äldste sonen är född där.
Carin träffade jag i Gävle. Hon är invandrare från Umeå.

Vilken den bästa Korsnäsdirektörer du har jobbat under?
- Jag skulle inte våga svara något annat än den nuvarande (skratt). Men visst, det är olika personer och det har varit spännande hela tiden. En anledning till att jag inte har bytt jobb utan stannat på Korsnäs är att det har varit så förbannat roligt hela tiden. Bra gäng och bra chefer.

Nu blåser det även där?
- Det är förändringar och det kommer säkert att sätta sig även där. Var är det förresten asfalterat och rak väg? Det är upp och ner. Det har varit en besvärlig väg nu och tungt på många sätt. Men det kommer att bli bra det också. Det är nya vindar som blåser. Man måste hänga med. Man kan inte bara säga att det var bättre förr.

Vad har du för minnen av Jan Stenbeck?
- Visst har jag träffat honom när han varit på Korsnäs, men jag har inte varit speciellt nära honom. Det man beundrar är hans entreprenörsförmåga. Och att han kunde följa alla aktiviteter. Han kunde se det stora i det lilla och möjligheter till förbättring. Han var helt fascinerande som person.

Beskriv dig själv?
- Jag är så less på den där Hedin. Jag tycker det är jobbigt att prata om mig själv.

Du är född på Brynäs. Vilken är din bakgrund.
- Enda barnet. Bortskämd. Uppvuxen på Andra Tvärgatan. Pappa jobbade på Björnkläder, Bellanders på den tiden, och reste mycket och sålde kläder i Sverige. Mamma hade Brynäs-bazaren.

Och sport?
- Har alltid varit väldigt viktigt för mig. Mitt idrottsintresse väcktes i samband med olympiaden i Helsingfors 1952. Då var jag åtta år och lyssnade på Hyland på radio. Det var förbaskat roligt, med fotboll och friidrott. Det var en fest, bara att lyssna.
Som grabb spelade jag fotboll, ishockey och sprang men inte i något större sammanhang. Däremot har jag ägnat mig åt föreningsarbete och började redan i gymnasiet. Jag har varit mer en pennfäktare. Jag gillar att organisera och administrera. Jag har mest sysslat med ungdomsverksamhet, även ett tag som fotbollstränare i Huge. Idrott är en väldigt viktig bit i samhället.

Hur har utvecklingen varit?
- Det är en fantastisk bredd på ungdomshockeyn i Gävle. Problemet är att anläggningarna inte räcker till. Det finns ingen kommun i förhållande till folkmängd som har fler hockeyspelande ungdomar än Gävle. Det fanns för två år sedan åtta föreningar som bedrev ungdomshockey i Gävle kommun. Intresset har bara ökat. Hade vi fler anläggningar skulle den verksamheten kunna bli ännu bättre. Det positiva är engagemanget, inte minst från föräldrarna.

Vad är det för krafter i sporten som engagerar folk?
- Om man håller sig till hockeyn så är det intensiteten. Det är medryckande. All idrott är fantastisk. Vilken glädje för både barn och vuxna!

När får Gävle en ny arena?
- Förr eller senare måste det hända något på arenasidan. Men det är inte den första frågan som vi tagit i styrelsen. Vi är medvetna om det och följer utvecklingen. Frågan ligger på is, kan man säga.
Vad skulle det betyda för Brynäs att få en ny arena?
- Om vi ska vara med i utvecklingen måste något hända, antingen i Gavlerinken eller något nytt. Det gäller att få in pengar, från sponsorer men även från supportrarna och publik på matcherna.
Jag har inte grubblat över var jag skulle vilja ha en arena. Gävle är ju inte så stort. Det som är största problemet just nu är trafiken. Där ska vi ta nya tag och få till en bättre lösning. Trafikkaoset gör att vi förlorar många åskådare.

Vilket lag vinner elitserien i år?
- Jag skulle hemskt gärna vilja säga Brynäs. Men jag är för blygsam. Det är svårt, men jag tror att Färjestad vinner.

Var hamnar Brynäs?
- Målsättningen är att vi ska gå till slutspel. Det är nog rätt målsättning i år.

Vilket är det viktigaste budskapet till laget i dag?
- Att ge järnet. Vilja slår klass. Bra lag förlorar matcher fast andra inte har samma kapacitet. Är man inte skärpt får man stryk. Har man viljan kan man slå ett bättre lag.

Du tar det här uppdraget vid en ålder när de flesta drömmer om golf!
- Det är en livsstil för mig att hålla på med föreningar. Jag har litet andra uppgifter på jobbet så det går att kombinera. Däremot hade jag tänkt coola ner. Jag hade avvecklat hockeyförbundet och börjat fundera på vad jag ska göra sen, till exempel spela golf som alla andra. Men den här gången räddade Brynäs mig. Golfen får vänta. Tills jag blir gammal.

Kerstin Monk
kerstin.monk@gd.se
026-15 96 44

Mer läsning

Annons