Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mohamed Omar om Gävles moské: "Ett centrum för salafismen"

Han var själv en aktiv muslim och minns besöket i Gävles moské i början av 2000-talet. Det var första gången han träffade imamen Abo Raad.
– Han var helt klart salafit och kompromisslös. Till exempel var all musik förbjuden, säger Mohamed Omar.

Annons

På den opinionsbildande sajten detgodasamhallet.com skriver Mohamed Omar om islamistisk extremism. På det området är han expert eftersom han själv varit inne i islamistiska kretsar även om han aldrig varit salafit.

Jag träffar Mohamed Omar på café Fågelsången vid Fyrisån i centrala Uppsala. Han är 39 år och ser sig inte som religiös längre. Det är nu sex år sedan han kallade sig radikal muslim och beskrev sionisterna som det svenska samhällets största hot. I en artikel i Expressen i januari 2009 förklarade han sig som anhängare till palestinska Hamas och libanesiska Hizbollah.

Året efter började hans religiösa och islamistiska övertygelse att dö ut. Han fick inte längre sina egna värdegrunder att gå ihop med religionens. Då hade han rört sig i moskéer och i den segregerade islamistiska miljön i 20 år.

– Men jag kallade mig bara islamist under tre år runt 2009. Nu skulle jag inte kalla mig troende längre, säger han.

Mohamed Omar är inte den som ställer sig i mitten utan att ta ställning. Nu vill han motverka den islamistiska extremismen som breder ut sig.

– Jag motarbetar intolerans men inte islam. Salafism gör livet svårare för muslimer. Jag har sett det från insidan, den där förkvävande miljön som den skapar i moskéer, säger han.

Hans hemstads moské i Uppsala räknas av många bedömare som salafitisk.

– Men inte lika mycket som i Gävle. Den moskén är känd bland salafiter i Sverige för att vara ett centrum för salafismen. Abo Raad åker land och rike runt och turnerar. Han är oerhört respekterad, säger Mohamed Omar.

Han har på nära håll följt Gefle Dagblads granskning.

– Ofta blandar man ihop vanliga muslimer med salafism och extremism. Att kritisera en imam är inte som att kritisera alla imamer. Det är viktigt att göra den skillnaden och det tycker jag Gefle Dagblad har gjort.

Hur ser du på risken att islamofobin kan öka?

– Kanske i begränsad omfattning. Att det används som ett bränsle för de som vill dra muslimer över en kam. Men det positiva överväger, förhoppningsvis kan det leda till en förändring i moskéerna. Tryck utifrån är bra eftersom trycket inifrån inte räcker. Om de muslimer som är liberala och känner att de har samhällets stöd i ryggen får självförtroende kanske de vågar kliva fram för att ta ledarroller. Det är vad jag hoppas, säger han.

Han tänker tillbaka på hur det var för honom i tonåren. Hans svenska mamma och iranska pappa var skilda redan innan han föddes. En styvpappa från Kenya klev in och gifte sig med hans mamma och adopterade honom. Varifrån kom hans rötter?

Mohamed kände att han inte passade in och saknade en identitet. Han trivdes inte i skolan och sökte en ny gemenskap.

– Då blev det islam och moskén. Jag misslyckades med olika saker och sökte tröst i religionen. Det kan fungera som en sorts terapi. Man blir sedd och bekräftad.

Han tror att det är den vanligaste anledningen till att ungdomar blir radikaliserade. Det behöver inte vara islamistisk extremism utan även höger- eller vänsterextremism.

– Många av de personerna som jag träffade i den miljön var stukade människor. Man har inte mått bra och sökt en identitet.

Han minns budskapen som de salafitiska ledarna predikade. Antisemitismen var ständigt närvarande, kvinnan skulle lyda mannen och som äkta muslim skulle man segregera sig från det svenska samhället.

– Vi skulle inte bli påverkade av de andra, vi skulle påverka dem, säger han.

– Jag tycker att salafismen är ett hot mot mångfalden inom islam. Jag har alltid tyckt mest om sufismen, jag menar mystiken. Den fördömer de helt och sedan tycker jag det är sorgligt att många av de lokala traditionerna utplånas, som musik och dans.

Enligt Mohamed Omar är det salafismen som sprids mest nu.

– Det är den starkaste rörelsen, framför allt bland de unga som är uppväxta i Sverige. De tar information från internet. De äldre kan ofta ha en annan tro präglad från sina hemländer.

– Många har ångest för man känner att det inte går att leva som muslim och vara svensk samtidigt. Där krävs det ledare som kan ta bort den ångesten genom en mer liberal syn på islam som kommer med lösningar.

Enligt salafiterna får man inte kalla sig muslim om man inte skriver under på deras trosuppfattningar. I stället får man stämpeln kafir som betyder otrogen.

Den värsta gruppen är enligt salafiterna shiamuslimerna.

– De är deras huvudfiende. Värre än judar och kristna, säger Mohamed Omar.

En av anledningarna är att man anser att shiamuslimer begår den värsta synden av alla, shirk, när de ber avlidna helgon om förbön. Alltså att helgonet ska vidarebefordra bönen till Gud för att den ska höras bättre. På så sätt ger de andra än Gud gudomliga egenskaper, vilket är den enda synden som Gud inte kan förlåta enligt salafiterna. Man ska bara be direkt till Gud.

– För dem definierar det vem som är muslim. De som accepterar shirk har fallit utanför.

Enligt shiamuslimer går bönen till Gud fast genom de avlidna.

Just den hårdföra retoriken tror Mohamed Omar har motsatt effekt bland många muslimer i Sverige.

– Salafiterna säger alltid till muslimer att man måste göra så här och så här för att få vara muslim. Vanliga muslimer känner att islam står för något gott, som god moral och uppförande, som de har fått från sina föräldrar. Men salfiterna trycker dem mot väggen och vill få dem att gå med på deras krav. En liten minoritet underordnar sig men de flesta glider iväg och fortsätter att leva sina liv som vanligt. Det är en attityd som är arrogant och stöter bort människor.

Anledningen till att salafiterna dominerar i många moskéer i Sverige är på grund av engagemang.

– De har en helt annan glöd än de som är emot och ställer sig själva i främsta ledet. Men de som är mer liberala har inte det drivet och därför blir det svårt att förändra.

Angående Gefle Dagblads granskning skulle Mohamed Omar gärna se att moskéföreträdare började uttala sig offentligt.

– Ni har inte sagt att man inte får tycka som de gör. De kan ju stiga fram och försvara sina åsikter. Nu gömmer de sig och predikar bara i slutna kretsar till likatänkande. Då kan inte allmänheten ta ställning.

Gefle Dagblad har sökt imamen Abo Raad för en kommentar. Hans kontaktperson Najim Al-Ganas skriver i ett sms att imamen är utomlands och inte kan svara på frågor.

LÄS ÄVEN:

Mohamed Omar: DET FINNS ALTERNATIV TILL SALAFISMEN

Gefle Dagblads granskning:

Abo Raad pekas ut som militanta islamismens ledare i Sverige

Gävles moské vill sprida extrem tolkning av islam

Ali Al-Ganas önskan: IS-pass och flygbiljett till "Kalifatet"

Al-Ganas jobbar kvar på förskolan

Imamen som efterlyser större tydlighet från Sveriges moskéer

Anna Gullberg: Därför granskar vi Gävles moské

EXTRA: Gefle Dagblad bombhotat efter publiceringen

Magnus Sandelin:

Svensk imam jublade över IS-offensiv i norra Irak

Här hyllar moskéns företrädare ”Islamic State”

LÄS ÄVEN:

Gävleimamen ansvarig för radikal hemsida

GD:s artiklar om moskén polisanmälda

Ingen förundersökning om förtal efter moskégranskningen

Chefredaktören: Här är fem frågor som GD vill att imamen i Gävle svarar på

David Nyström: Stoppa islamismen – nu!

David Nyström: Vilken sorts islam förkunnas i Gävle moské?

Radikal imam fick predika i Gävles moské

Politikerna besökte Gävle moské för dialog

"IS finns här i Gävle"

Gävlebo hyllar stupade IS-krigare

TV: Al Ganas om sin hyllning till IS-krigare

Kommunen överväger granskning efter IS-hyllning

Insändare: Är det möjligt med så många radikala muslimer i Gävle?

Imamens regler styr på Nynässkolan

Samlade mullan in terrorpengar?

Misstänks ha stött terrordåd

Fängelsestraff för insamling till terrordåd

Gävle kommun har ingen plan mot extremism

Imamen kämpar mot stadens extremister

Politisk predikan väcker ont blod bland muslimer

Annons