Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Monk möter Birgitta Stymne, del 1

Annons
Nu börjar Birgitta Stymne sitt sista årsom rektor för Högskolan i Gävle. Jakten påhennes efterträdare har redan börjat. I tolv århar hon lett högskolan som utvecklats från ett lärarseminariummot kanske snart ett universitet.

Namn: Birgitta Stymne

Ålder: Fyller 60 år i oktober

Yrke: Teknologie doktor, rektor

Född: I Kristianstad

Familj: Maken Hans och barnen Patrik, 34,Susanna, 32, Staffan, 29 och första barnbarnet Matilda, treveckor

Bor: I villa i Villastan

Det sägs att du är studenternas rektor.Håller du med?

Det vet jag inte. Men om det är så ärdet väldigt smickrande. Det är för studenternavi finns till. Men jag hoppas att jag har en god relation tilllärarna och de anställda. De gör ett bra jobb.

Du går nu in på sista varvet. Kommer duihåg vilka tankar och förväntningar du hade närdu sökte och fick tjänsten som rektor?

Ja, jag hade inte så höga förväntningar.Det har gått mycket över förväntan och varitenormt positivt. Hade jag vetat att 90-talet skulle medföraen så expansiv utveckling hade jag kanske inte vågatsöka jobbet. På 80-talet var det mer statiskt. Nu harjag fått vara med och forma en högskola i Sverige ochdet är jag både jättestolt och tacksam över.Det får en rektor för de gamla universiteten, som Uppsala,aldrig chansen att göra. Jag hade aldrig kunnat drömmaom den utvecklingen.

Har det gått så fort att du hisnat ibland?

Nej, det har visserligen gått fort men dethar varit ett steg i taget.

När blir högskolan i Gävle ett universitet?

Det beror på pengar. Jag tror om ett par, treår. Vi har både viljan och förmågan mendet är pengarna som saknas. Det är annorlunda nu ännär Linköping och Umeå blev universitet. De fickpengarna först och kunde sedan utvecklas. Nu måstevi få fram pengar, lokalt och regionalt och visa att viär bra och godkända.

Så det beror på pengar från osshär?

Ja, det är mitt stora budskap i alla sammanhang.

Vilka har varit de viktigaste händelserna underdin period som rektor?

Flytten till Kungsbäck har betytt oerhörtmycket. Att vi kom till ett fint område men ocksåatt vi kunde samla allt på ett ställe. Det ärviktigt för att vi ska få en gemensam identitet, ensamverkan mellan naturvetenskap, teknik och humaniora och vårdvetenskap.

För det andra att Bygg och Miljö, den del av Byggforskningensom tidigare sorterade under Kungliga Tekniska högskolani Stockholm sedan 1 januari i år är integrerad medoss.

De största besvikelserna?

Det tar tid att samordna olika kulturer, teknik medhumaniora och att få förståelse för det.Kanske är jag för otålig och därförblir besviken över att det tar tid.

Sen tycker jag att vi inte har fått forskningsresursersnabbt nog. Vi kan så mycket mer än vi får pengartill.

Du är visserligen jävig, men vilken rankingskulle du ge högskolan här jämfört med deövriga i landet?

Det är en svår fråga och jag ärförsiktig och inte mycket för att skryta. Och som sagt,jag är jävig. Men definitivt bland de tre bästa,kanske bland de två bästa.

Vilken är er profil?

Vi är en bred högskola med integreringmellan disciplinerna. Typiskt för oss är att vi erbjuderen religionskurs med 50 procent naturvetenskapligt innehåll.Det är spännande. Vår inriktning är bådebostad, planering och samhälle och vård. Vi arbetarmycket med näringslivet och med företagsutveckling.Andra områden som vi är bra på är pedagogik.

Vad behöver ni bli bättre på?

Forskning. Det förstärktes när Byggoch miljö integrerades med oss men det behöver vi merav, från nuvarande tio procent till 25 procent. Det ären kvalitetsfråga att lärarna kan forska på deltid.

Hur känns det i din mage när högskolanhar flest tomma platser av alla landets högskolor?

Inte så farligt. Jag vet att vi kommer attfylla platserna, totalt sett. Det är de naturvetenskapligaoch tekniska linjerna som inte fylls och det beror på attvi fått direktiv att öka de utbildningarna med 20 procent.Målet har ställts för högt. För ossär det inga problem men för samhället är detinte så bra. Där behövs personer med teknisk ochnaturvetenskaplig utbildning. De får jobb direkt. Personermed ingenjörsutbildning är eftertraktade. Det ärtråkigt att inte fler söker den utbildningen.

Varför är det så svårt att fåungdomar intresserade av naturvetenskap?

Det frågar jag mig också. Jag tror attskolan måste påverka barnen mycket tidigt. Nu börjarde med matematik och det följs av fysik och kemi och dettycker många är jättesvårt. Lärarnabetyder mycket. Jag själv valde kemi tack vare en engageradlärare. Det är framför allt viktigt att flickoruppmuntras. Men det här måste göras tidigt, redani förskolan. Och därför har vi nu en förskollärarutbildningmed inriktning på teknik. Men man skulle ha börjatför länge sedan. Nu planerar man en helt ny lärarutbildningmen ingen har tänkt på det här problemet.

Det är speciellt viktigt eftersom det är svårtatt läsa matematik, fysik och kemi som vuxen. Det ärsvårare än historia till exempel.

Hur är det akademiska livet i dag jämförtmed när du var ung?

Det är stor skillnad. Nu kommer mångastudenter från den egna regionen. De bor närmare hemmet,man kanske har familj, barn och ett socialt nätverk. Förrkom alla utifrån. För mig var det också annorlundaeftersom jag gick en teknisk utbildning där det var fåflickor.

Hur var det att vara kvinna i så manlig omgivning?

Jag tänkte inte på det och tror inte helleratt jag blev orättvist behandlad. Men jag brukar sägatill mina studenter att ta vara på den här tiden, detre fyra år när man studerar och kan planera sin tidfriare. Det är en spännande tid där man kan utvecklaoch finna sina livsintressen. Kanske också hitta sin livspartner.Det var bland annat därför jag var emot att ingenjörsutbildningarnaskulle ligga i Sandviken och de humanistiska i Gävle, medpojkarna i Sandviken och flickorna i Gävle. Då hadedet varit svårare för dem att träffas.

Kommer du ihåg vad du drömde om som gymnasist?Om livet och om karriären?

Jag har alltid varit intresserad av läraryrket.Nu blev jag civilingenjör men hade kvar mitt pedagogiskaintresse. Jag drömde nog om att bli något inom utbildningsvärlden.Men jag hade inga planer på att bli högskolerektor.

Hur blev det?

Jag tog studenten i Kristianstad, på reallinjen,matematisk gren. Sen lockade Tekniska högskolan i Stockholmmest och jag blev civilingenjör i kemi på KTH. Mittförsta jobb var på ett analyslaboratorium i Stockholm.Sen vet jag inte om det är slumpen som styr liv.

Jag träffade min man på KTH, vi gifte oss och fickbarn och min man fick jobb att bygga upp universitetet i Umeåoch då fick även jag en tjänst där. Såjag började forska och undervisa. Sen fick vi jobb påKTH och doktorerade båda två, samtidigt som vi ficktre barn. Hela 70-talet dominerades av barnen, som föddesmellan 1966 och 1971.

Hur klarade ni det?

Hans fick doktorera först. Sen var det min tur.Jag gick också lärarutbildning i Malmö ett år.Då hade jag två barn med mig medan det äldsta,som hade börjat i skolan, stannade med min man. Dåvar det både barnflickor och dagis. Efter det fick jag ettlektorat vid Torildsplans gymnasium men efter ett år villede ha mig tillbaka till KTH. Jag blev först prefekt och leddeinstitutionen och därefter blev jag byråchef med ansvarför planering av utbildning och forskning. Där fickjag mina administrativa erfarenheter. Jag arbetade nära rektorni fem år och hade grundat väl när jag skickademin ansökan till högskolan i Gävle. Jag hade enbra bas för jobbet.

Och din man?

Han hade redan fått jobb som forskare påByggforskningen och hade pendlat i 2 1/2 år till Gävle.Det var därför jag sökte mig hit.

Din man har sina rötter i Gävle.

Ja, hans pappa var vice VD för företagetFlora som tillverkade tvål och tvättmedel, Surf blandannat. Det lustiga är att han växte upp två husfrån där vi bor i dag. Sen flyttade familjen till Stockholmnär Sunlight köpte företaget. Då var Hans14 år.

Hans föräldrar hade också sommarstuga påen ö i Trödje sen 1937 och där har våra barntillbringat sina somrar.

Är det sant att det huset var en vinstlott?

Ja, det var min svärmor som tog en lott närKFUM hade lotteri. Stugan stod på Stortorget. Och nu ärdet vi som har övertagit den. Vi har vi dragit in telefonoch el, trots motstånd från våra barn. Men vibär fortfarande vatten. Ön ligger bara omkring 400 meterfrån fastlandet.

Fanns det akademiska traditioner i din familj?

Nej. Mor hade gått en teknisk linje pårealskolan och fått kontorsutbildning ett år. Mende uppmuntrade både min bror och mig att studera. Vi boddepå landet, intill skolan och min bror började tvåår före mig. Det var spännande när han komhem med läxor. Och eftersom jag skulle få samma frökensom min bror fick jag vara med i skolan redan när jag varfem år.

På den tiden fick man prova in till läroverketefter fjärde klass och då fick vi åka in tillstan.

Vad gjorde dina föräldrar?

De hade lanthandel. I den är jag uppfostrad.Vi bodde ovanför affären. Det som präglade migfrån de åren var att jag alltid måste vara artig.Det var väldigt viktigt att man var artig mot kunderna ochatt man uppförde sig. Vi hade allas ögon på oss.Alla visste vem man var och det var både på gott ochont. Det fanns avundsjuka också.

Det låter som en trygg barndom.

Ja, det var det. Och för mig betydde morfartrygghet. Han bodde med oss och pysslade om oss barn. Han snickradedockmöbler. Och speciellt nu, när jag nyss blivit farmor,tänker jag på hur viktigt det är med mor- ochfarföräldrar. Lilla Matilda bor med sina föräldrari Stockholm.

Hur trivs du i Gävle?

Väldigt bra. Det är en vacker och trevligstad och här finns allt man behöver, affärer, kultur,föreningar.

Hinner du med några fritidsintressen?

Nej, inte så mycket. Jag har varit rektor till120 procent. Jag är intresserad av trädgårdenoch är ute och gräver en del. Jag läser ocksåoch är som kemist intresserad av hur maten påverkarkroppen. Jag tycker att det forskas allt för litet pådet området.

Som galna ko-sjukan?

Ja. Och själv har jag de senaste fyra fem årenåkt till hälsohem. Jag har också gått ner14 kilo på ett år. Jag tänker på vad jagäter. Att jag väljer en frukost som gör att jaghåller mig till lunch.

Hur ser din frukost ut?

Jag äter två frukter som jag hackar imüsli och filmjölk. Till det dricker jag gröntte, som ska skydda mot cancer. Det är en väldigt brabas. Om man däremot äter marmelad på rostat brödsätter insulinet igång och det blir fall i blodsockerhaltenoch då blir man sugen efter mer socker redan vid elvatiden.Man ska undvika sött och fet mat om man vill gå neri vikt.

Mer läsning

Annons