Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Monk möter Robert Ulrich, del 2

Annons
Blev du besviken?

Jag blir aldrig besviken på massmedia. Jagförstår deras funktion, att det är en person somskriver artikeln, en annan som sätter rubriker och en tredjesom gör löpsedlar. Och den person som gjorde löpsedelnpå Expressen mitt i sommaren när det rådde nyhetstorkavar inte dum. Det fanns ju inga viktigare nyheter, ingen ny ryskubåt eller romans för Viktoria. Så då tittarman i landsortstidningar.

Men det är inte bara negativt med skriverier. Jag harhaft samtal från unga lärare som har frågat efterjobb här. Kanske det är tack vare skriverierna. Attdet rör sig här.

Så vad är skolans uppgift?

Att lära eleverna att lära sig själva.Att få fler elever att jobba självständigt. Somdet är nu klarar inte var femte elev av gymnasiet utan fårgå enskilda programmet.

Jag retar personalen också när jag säger attde måste sluta undervisa. De ska i stället läraeleverna att lära sig. Det är nödvändigt föratt det ska kunna bli en skitbra skola.

Det blir jobbigt när lärarna både vill hahängslen och livrem för att hålla byxorna uppe.När de vill ha en fot kvar i det gamla systemet. Men jagvet att det inte finns en lärare i hela landet som inte villförändra. Och jag vet att det inte fungerar änsom det borde fungera. Men vi måste prova på någotnytt. Men gör man jobbet dubbelt, då riskerar man attinte orka med.

Vad har varit svårt under din tid här?

Första sommaren fick jag den värsta tänkbarastart, med en uppmärksammad händelse på skolan.Tidningarna hanterade det hela helt enligt regelboken och nämndevarken skolans namn eller något annat.

Men Sandviken är en liten ort och dagen efter visstehela stan vem och vad det gällde. Det var fruktansvärt.Det finns lättare sätt att bli rektor på.

Så jag tänkte att den andra sommaren måstebli bättre. Då blev det fruktansvärda blixtnedslagsom slog ut larmsystemet och jag blev tvungen att tillbringa tvånätter här på soffan i mitt arbetsrum. Det fannsbara en jourmontör i hela distriktet och han fick bara ryckaut när det var fråga om livsfara. Till slut fick jagtag i honom att sa att det var frågan om livsfara. Hanseget liv. Då kom han och kopplade ur systemet. Vi hade juinte råd att betala för räddningstjänstensutryckningar.

Är du knäckt?

Inte alls. Men jag har bara haft två kortasemestrar, en på tre dagar och en på fyra dagar. Menjag har haft en vecka i Kebnekajse med min son som gör lumpeni Boden. Under dagarna där var det inte ett moln påhimlen. Sånt gör att man orkar. Och nu ska jag ta envecka med min fru och åka någonstans, vart som helst.

Jag visste vad jag gav mig in på. Jag har sett rektorerbryta ihop och jag går inte i den fällan.

Vad är lycka för dig?

När jag går i matsalen och kännervärmen från de yngsta barnen. Jag har fått enväldigt bra kontakt med de yngsta barnen. Förändringarmåste komma underifrån och därför ärdet viktigt att börja med de yngsta. Grundskolan ärsom en stor oljetanker. Den vänder man inte på platsenmen man måste börja.

Vi har en ledningsgrupp med både vuxna och elever ochvi har en lokal skolstyrelse där föräldrarna äri majoritet.

Men det är jag som har ansvaret om det blir fel. Detär alltid rektorns fel. Det ingår i jobbet. Och jagvet att jag inte kommer att bli älskad av alla. Men lyckaär att många barn älskar mig. Och jag tror attnär de som börjar i skolan nu går ut nian, dåkommer de att ha haft en bra skoltid.

Mer läsning

Annons