Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Förenade av kärleken till hojen

/
  • Kör så det ryker. Om man kör Yamahas klassiska muskelhoj Vmax är det självklart att burnouts står på programmet. Här leker några medlemmar i Vmax Club Sweden.
  • I Sverige finns två sammanslutningar för HD-förare, Harley-Davidson Club Sweden och HOG som står för Harley Owners Group Sweden.
  • Klassiskt emblem. Efter ett par år stryptes effekten på Honda CBX 1000 till 100 hästar. 1981 fick maskinen kraftigare gaffel, bättre bromsar och effektivare fjädring.
  • Honda Goldwing är en jättemaskin gjord för att åka långt på. Märkesklubben samlar fler än 2 400 medlemmar.Foto: Honda Motorcycles
  • De allra flesta märken har en egen klubb. Svenska Ducatiklubben har cirka 1 800 medlemmar.
  • Visst är den raka sexan en mäktig syn. Honda CBX 1000 var med 105 hästar en riktig muskelhoj när den lanserades 1978.
  • Sven-Erik Erikson är ordförande i Svenska CBX-klubben och äger två CBX. Den ena är original medan den andra byggts om till långgafflad chopper. Ett helgerån tycker vissa.
  • Förarmiljön på Honda CBX var lättöverskådlig och innehöll ingenting onödigt. Här på en hoj från 1979.

Köra motorcykel? Visst, men inte vilken som helst. Alla mc-åkare har nämligen sin favorithoj – som i de flesta fall har en egen märkesklubb.

Annons

De flesta motorcyklister är finsmakare. Visst har man en gemensam kärlek till tvåhjulingen, men håller sig samtidigt till en viss modell. Många nästan dyrkar en särskild hoj och kan bara inte förstå hur man kan köra någon annan. Det är ungefär som inom fotbollen, där ett Bajenfan inte fattar hur någon kan hålla på AIK.

– Grejen med CBX är motorn. Sex cylindrar och tusen kubik. Den går jättefint och med rätt kärlek har den lång hållbarhet. Men den ska inte stå stilla utan köras, fastslår Sven-Erik Erikson, ordförande i Svenska CBX-klubben.

Hondas klassiska modell var med 105 hästkrafter en riktig muskelhoj när den lanserades 1978. Modellen lades ned redan efter fem år och i dag finns det kvar omkring 1 000 exemplar i Sverige. Knappt hälften av ägarna är medlemmar i Svenska CBX-klubben.

– Vi samlas kring hojarna, åker på turer och träffar. Och hjälps åt att jaga reservdelar, vilket inte är lätt. Det är mycket som inte nytillverkas längre, säger Sven-Erik Erikson.

I Sverige finns det mängder av mc-klubbar och intresseföreningar som på liknande sätt riktar sig mot särskilda märken eller människor. Man utbyter erfarenheter och skaffar nya vänner. Ingår i ett sammanhang. Den största märkesklubben är Harley-Davidson Club Sweden som samlar nästan 10 000 personer.

En viktig del av verksamheten är att ha en fungerande webbplats och en egen tidning som sköter kontakten med medlemmarna. Till exempel har CBX-klubben sin medlemstidning Sexan.

Anledningen till att man går med i en märkesklubb är förstås att träffa likasinnade. Och i många fall även för att få ned försäkringspremien. Den som till exempel kör Honda CBX och är klubbansluten kommer billigare undan.

Robert Lagerström/TT Spektra

robert.lagerstrom@ttspektra.se

Mer läsning

Annons