Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Från bruksfordon till het dröm

/
  • Mopeden skulle leda det svenska folket in i den moderna tidsåldern. Här en Roulette från Husqvarna.
  • Mopederna såg från början mer ut som cyklar. Här en Mobylette från franska Motobécane, som senare köptes upp av Yamaha.
  • Från början var mopeden bara ett bruksfordon, men har mer och mer kommit att bli ett nöje för tonåringar.

Liten och busig. En ständigt älskad klassiker. Nu fyller fordonet som hjälpte till att utveckla Sverige 60 år. Grattis mopeden!

Annons

Husqvarna och Monark, Puch och Zündapp. Det är några av alla gamla namn som väcker minnen. Mopeden har nämligen en alldeles särskild plats i våra hjärtan.

Många kommer nostalgiskt ihåg maskinerna från sin ungdom och vissa renoverar och samlar på äldre moppar. Det finns en utbredd subkultur med klubbar, träffar och rallyn som alla hyllar det folkliga fordonet. Och en stor marknad för gamla mopeder och reservdelar – samt ”mopediania”, tillbehör som dekaler, reklambroschyrer och instruktionsböcker.

Allt det här har sin upprinnelse i en lag från sommaren 1952.

Det var då som det blev tillåtet att köra cykel med hjälpmotor utan att behöva registrera eller försäkra den, betala skatt eller inneha körkort. Föraren skulle vara 15 år fyllda och fordonet fick gå i max 30 kilometer i timmen. Det skulle ha två olika bromsar och en ljudsignal med jämn och dov ton. Mopeden var född!

Nu skulle landsbygdens isolering brytas och resan till arbetsplatsen förenklas. Mopeden var en möjlighet för mindre bemedlade att få tillgång till motoriserad transport och en kugge i det maskineri som skulle leda Sverige in i den moderna industriåldern.

Den blev en omedelbar succé och antalet moppar på vägarna steg från 150 000 1953 till 600 000 bara fem år senare. Samtidigt förändrades fordonet. Det blev större och tyngre samt mindre likt en cykel med mer fokus på motordriften. Därför var det dags för en lagändring.

1961 behövde en moped inte längre ha cykeln som förebild. Därför försvann tramporna successivt och ersattes av fotpinnar och fotväxel. Samtidigt hade användningsområdet börjat förändras från bruksfordon till het dröm för suktande tonårsgrabbar. Snart slog sportmopeden igenom, den som med stor tank och limpasadel liknade en motorcykel och skulle bli ett oerhört populärt nöjesfordon.

Likheten med en modern maskin är inte särskilt stor. En EU-moped kräver körkort, får gå i 45 knyck och har en bränslesnål fyrtaktsmotor. Ofta har den också diverse hi-tech-lösningar från mc-världen, som enkelsving, inverterad gaffel och diodbaklysen.

Måhända är det just därför som så många vurmar för veteraner. Okomplicerade och charmiga maskiner som minner om enklare tider när allting inte behövde gå så fort.

Källa: Från Nyttofordon till Frihetsmaskin – teknisk och industriell samevolution kring mopeden i Sverige 1952-1975 av Pär Blomkvist och Martin Emanuel.

Robert Lagerström/TT Spektra

robert.lagerstrom@ttspektra.se

Mer läsning

Annons