Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kall stjärt i smidig småbil

/
  • Nya Opel Agila ser liten ut, och är det. Utrymmet i kupén är dock större än vad utanpåskriften ger sken av.
  • Förarplatsen har stor mätartavla, typ hundkojan, och varvräknare i klocka på panelen. Snyggt mer än praktiskt.
  • Lastrummet är inte stort men anständigt för en bil i den här storleken. Om baksätets ryggstöd fälls kan man knöka in en kubikmeter bagage faktiskt.
  • Den trecylindriga motorn är bra mycket törstigare än vad deklarationen ger sken av.

Opel Agila, märkets nya småbil av andra generationen, skulle lika gärna kunna vara en Suzuki. För Agila är Suzuki Splash till så där 95 procent. Bäst som stadsbil men faktiskt OK även på en 20-milaresa.

Annons

I Sverige säljs Agila enbart med trecylindrig motor på 65 hästar som har bränsledeklarationen 0,50 liter milen. Därmed kvalar den precis in som miljöbil och ger privatköpare 10 000 kronor i miljörabatt. Men det förutsätter köp före den 1 juli.

Den som vill ha bilen till mer än småresor köper säkerligen Enjoypaketet för 10 000 kronor med en rad nyttigheter som AC, fjärrnyckel, elvärmda speglar, radio med mera. Inget att säga om förrän bilen ska startas en kall morgon.

Var i hela världen finns påslaget till elstolarna? Efter idogt letande står sanningen klar. Bilen saknar sitsvärme. Efter sökning på Opels hemsida står det klart att el-stolar tillsammans med bl a lättmetallfälgar ingår i ett paket kallat Enjoy+ för 5 900 kronor.

Där föll en ansenlig del av det allmänt positiva intryck jag fått av bilen fram till denna punkt. Bilen säljs i många fler kalla länder än Sverige. Hur har man tänkt? Väldigt litet, tycks det som. Uppvärmda ytterspeglar men kall stjärt för föraren om man inte satsar på högsta paketnivån.

Kollar Suzuki Splash när jag ändå är i farten. Den har elvärmda säten även i enklaste versionen för 109 900 kronor, exakt samma pris som för Opeln. Och dessutom är det mesta som Opel tar extra för standard i Suzukin. Radio och ställbar ratt till exempel.

Till råga på allt snålar Opel på säkerheten i instegsmodellen. Visserligen har bilen antisladd även i sin enklaste version men huvudskyddsgardiner längs takkanten på båda sidorna saknas. Sådana finns med först i Enjoy-paketet. Jodå, Suzukin har gardiner i grundutförande.

Det som i övrigt skiljer bilarna åt är några karossplåtar. Plus fram- och baklyktor och så symboler på huven, i ratten och några ställen till förstås.

Agila är oväntat rymlig även i baksätet. Dock kan man glömma bort tre vuxna i baksätet även om plats finns i såväl höjd som längd. Då ska det vara barn. Bredden fylls mer än väl av två normalstora personer.

Ett klart plus, det är lätt att kliva i och ur bilen både fram och bak. Sittkomforten är så där. Jag upplevde förarstolens stoppning som lätt svampig. Båda stolarna fram går att justera i höjd. Ratten är vippbar, är del i Enjoy-paketet. Sikten är utmärkt med bidrag av rejäla ytterspeglar.

Inredningen är förstås plastig men ändå riktigt fräsch. Förarplatsen ser jag som välplanerad, dock är de röda siffrorna i den stora centralt placerade mätaren svårlästa i mörker.

Blev utan torkare sedan bakrutetorkaren frusit fast en morgon. Att byta säkring visade sig allt annat än en barnlek. Trots studier av handboken krävdes det ficklampa, tång och akrobatiska övningar innan jag underifrån lyckades lokalisera säkringshållaren långt inne i instrumentpanelen.

Efter en kvart och många eder hade jag fungerande torkare igen. Mindre händiga personer torde inte fixa ett säkringsbyte själva i Agila/Splash.

Bilen är otroligt smidig i stan med sina nätta mått och snäva vändradie. På landsväg är den inte fullt lika kul. I hastighet runt 90 eller mer är gången märkbart småhoppig. Styrningen är oprecis och ratten börjar dra vid första minsta hjulspår.

Den lilla trecylindriga motorn är förstås ganska tunn vid omkörning. Den gör ändå ett gott jobb och ljudnivån är lägere än man kan vänta sig trots relativt låg utväxling. I 110 km/tim snurrar motorn i 3300 var per minut.

Motorn är miljöklassad med deklaration på precis en halvliter milen. Min förbrukning blev 0,62 liter. Låter kanske inte så farligt men är faktiskt överförbrukning på nära 25 procent.

Riktigt små motorer får jobba hårt om man ska hänga med rimligt i trafikrytmen. Då skenar förbrukningen iväg. Det är den trista sanningen.

För att bli ägare till en Agila med värmesäten – och i övrigt jämförbar utrustningsnivå som Splash är priset 119 700 kronor. Skillnaden på runt 10 000 kronor är stor när man talar om i det närmaste identiska småbilar.

Splash är krockprovad av Euro Ncap med fyra stjärnor. Bör innebära att Agila också är värd en stjärna under toppbetyg.

Opel må vara mer etablerat bilmärke i Sverige än Suzuki. I valet mellan Splash och Agila är ändå valet givet i mina ögon. Suzukin har dessutom tre års nybilsgaranti mot Opels två. Mer bil för pengarna helt enkelt i den här jämförelsen för den som satsar japanskt.

Ska sanningen fram, och det ska den, så tillverkas tvillingbilarna i Ungern.

Mer läsning

Annons