Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Muddermassor återanvänds i hamnen

Hur blir man av med en miljon kubikmeter för­orenade muddermassor?

Gävle Hamn ska bygga kajer och vinna ny mark med en metod som både sparar pengar och skonar miljön.

I går kom folk från hela Norden för att se på projektet, det första storskaliga i Sverige.

Annons

– Det är väldigt många som hör av sig, säger Jonas Rahm, teknisk chef på Gävle Hamn.

De förorenade massorna är en del av det som ska muddras upp från botten av farleden in till Gävle hamn.

Det översta bottenskiktet, cirka en miljon kubikmeter, ska forslas in till land. Resten av muddermassorna, ytterligare två–tre miljoner kubikmeter som inte är förorenade, ska dumpas ute till havs.

De förorenade massorna blandas med cement, slagg och flygaska som sedan töms i avskärmade bassänger i hamnområdet.

Hälften kommer att gå åt till att bygga upp en ny oljepir på Fredriksskans och den andra hälften till att förlänga kajen vid Granudden.

Just nu pågår försök vid Granudden där två mindre bassänger ska fyllas med muddermassor. Försöken ska ge svar på vilka metoder som är mest lämpliga för utfyllnaden.

En specialbyggd anläggning för processen har byggts upp. När projektet drar igång på allvar ska den rulla dygnet runt, från mars och helst en bit in i december.

Gävleprojektet ingår i ett större projekt, SMOCS, som är intressant för hela Europa och kanske allra mest för Östersjöländerna. EU stöder projektet, som har 35 miljoner till sitt förfogande för att hitta de bästa metoderna för att ta hand om förorenade bottensediment.

En rad hamnar kring Östersjön ska byggas ut under de närmaste åren och ett av de största problemen är hur man ska ta hand om muddermassor som kan innehålla tungmetaller, PCB och en rad andra skadliga ämnen.

Att dumpa dem i havet är inte tillåtet och att deponera dem på land kostar astronomiska summor. Bara muddermassorna från muddringen av farleden i Gävle skulle kanske kosta en miljard att deponera.

– Vi hoppas att Gävles projekt ska visa att våra teorier stämmer, att det går att konsolidera muddermassorna, säger Göran Holm från Statens Geotekniska Institut, som leder SMOCS-projektet.

Metoden har testats i laboratorium och allt tyder på att det fungerar. Nu gäller det att tilllämpa erfarenheterna i stor skala och välja ut de mest praktiska arbetssätten. Under tiden som projektet fortlöper görs provtagningar, för att kontrollera att föroreningarna inte sipprar ut.

– Vi känner oss trygga, säger Linda Astner, miljöansvarig på Gävle Hamn.

Flygaskan hämtas från värmeverket i Uppsala och ska lagras i hamnområdet i 1 000 containrar.

Alla siffror som har med projektet att göra blir snabbt gigantiska och den stora utmaningen blir hur transporter och lagring ska ske under projektets gång.

– Det är det man känner sig nervös för, säger Jonas Rahm.

Våren 2012 ska muddringen av farleden starta men redan nu pågår provmuddring Vid Holmuddsrännan.

I går samlades forskare och hamnmyndigheter från en rad olika länder på Granudden. Gävle har blickarna på sig och en framgång för projektet innebär att det kan bilda skola för framtida utbyggnader runt hela Östersjön.

– Det känns väldigt spännande, säger Göran Holm.