Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Musikaliskt klarinettspel när Sandviken firades

MUSIK: Förr hyllades Konsul Göransson varje år prick på födelsedagen den 20 januari. Numera har det hela demokratiserats, nu hyllas alla som byggde Sandviken och minneskonserten med Sandvikens Symfoniorkester har flyttats till närmaste helg.

I år inleddes konserten med att brassensemblen ur orkestern spelade en stilig Pavane samt ett svängigt stycke ur Brasskatterna av Chris Hazell. Så kom stråksektionen in och spelade Liten serenad av Lars Erik Larsson, musik som är lätt och vänlig utan att vara mesig.

Årets högtidstalare var Lotta Tonlycke, kantor och körledare i Sandvikens församling sedan drygt 36 år tillbaka. Hon visade sig ha förmågan att tala med ett musikaliskt flöde och osviklig känsla för hur långt ett tal bör vara.

Ämnet var som brukligt berättelsen om hur välvilja och tacksamhet skapade det mönstersamhälle som fick kungligheter och regeringsmedlemmar från Sverige och utlandet att vallfärda till Sandviken för att studera modellen. Familjen Göransson ordnade allt och de stora vinsterna placerades i de fonder som i dag delar ut miljoner till Sandvikens kulturliv. Ur det framgångsperspektivet kan det tyckas märkligt att inte hela världen är organiserad på samma förträffliga vis.

Lotta Tonlycke framhöll särskilt Sigrid Göranssons gärning, och talade också om lyckan i att bli sedd och få hjälp att hitta en plats i livet. Hon avslutade med en önskan om fortsatt ansvarstagande och en vädjan om att inte släppa in samtidens ondska och mörker.

Konserten avslutades med ett av den klassiska musikens mest älskade verk, Mozarts klarinettkonserten. Ofta spelas bara den långsamma mellansatsen, men vi fick höra alla tre. Det är en typ av verk som passar en amatörorkester bra, dessutom var årets solist särskilt intressant.

Krister Andersson känner jag som en av våra finaste jazzsaxofonister, men förutom att han har en meritlista som heter duga är han utbildad klarinettist vid Kungliga Musikhögskolan. Vi fick höra ett svalkande, levande och mycket musikaliskt klarinettspel, som flödade med en sällsam mjukhet genom alla tre satserna. Ja, det var som om allt motstånd i världen försvann för en stund och allt blev enkelt och ljust.

Stående ovationer var givna. Grattis sandvikare!

*

Missa inte de senaste recensionerna och krönikorna från GD Kultur. Ladda ner Gefle Dagblads nya app här, till Iphone eller till Android!

Läs mer: Hitta alla artiklar från Kultur här

Läs mer: Missa inte det senaste – följ GD Kultur på Facebook