Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Allt är den jävla hålans fel"

/
  • Anders Duus, själv från Åmål, har funderat mycket på hur platsen man kommer från prglar ens identitet. I helgen har hans pjäs
  • Folkteaterns Peter Mörlin, Mats Jäderlund, Aja Rodas och Cecilia Wernesten spelar alla i föreställningen

Stället – hålan eller idyllen, bruksorten eller förorten – som man kommer ifrån präglar en. I helgen har Folkteaterns "Jag kommer härifrån", som handlar om just det, premiär.

Annons

Hej helg! (från Gävle) träffade pjäsförfattaren Anders Duus (från Åmål) och pratade plats och identitet.

"Vem är du? Vad är du intresserad av?" Så öppet och förutsättningslöst inleddes samarbetet mellan Folkteatern och dramatikern Anders Duus, förklarar han när det är några dagar kvar till premiären på pjäsen "Jag kommer härifrån", en föreställning som tog sin början i de där öppna frågorna för rätt länge sedan.

Anders Duus kommer från lilla Åmål (kanske mest bekant med ett "fucking" framför, efter Lukas Moodyssons film), och flyttade nyss från Stockholm till Strängnäs, en inte heller så stor stad i Sörmland.

Och han har genom åren funderat en del på identitet och hur den hänger ihop med en kroppslig plats, och vad det betyder att känna sig hemma nånstans.

– Teatern är präglad av en kritisk syn på det, bymentalitetens baksidor som oundvikligen skapar ett vi och ett dom. Men kan lokal identitet vara nånting positivt?, säger Anders Duus.

Pjäsens Jenny återvänder i vild panik till orten där hon växte upp och med en känsla av att "allt är den jävla hålans fel". Där stöter hon på människor från förr och inser att hennes minnesbilder inte är desamma som andras.

– Hon gör en ganska så klassisk bildningsresa, säger Anders Duus.

Precis efter att vi träffas ska Anders Duus följa med på en repetition inför publik. Folkteatern har en tradition av att arbeta väldigt processinriktat, och Anders Duus gillar det, och att han kan vara med på ett hörn hela vägen.

– Micke (Cocke, folkteaterns konstnärlige ledare och pjäsens regissör, reds anm) är väldigt prestigelös och Folkteatern har en superfin, tänkande och kännande ensemble.

Och pjäsen är heller helt enkelt inte färdig förrän den har haft premiär.

– Det är bara naivt att tro att den är klar bara för att jag har ägnat tid åt texten. Den blir absolut mycket bättre i mötet med andras blickar. Och jag vill gärna försöka vara modig och öppen för det.

Å andra sidan är han just nu mitt uppe i andra projekt, Riksteatern repar just nu en nyskriven pjäs och två andra ska sättas upp i höst. Anders Duus har skrivit mycket för unga (och varit husdramatiker för Unga Riks) och drömmer om att få skriva för riktigt små barn. Han vill också göra mer politisk teater, om dagbrotten som förstör fjällvärlden.

– Teater som blir nästan journalistisk i sitt tilltal.

Han pratar också om den estetik som bland annat Folkteatern jobbar med, att skådespelarna går ut och in i rollen. Den använder han i "Jag kommer härifrån", skådespelarna sitter ibland i publiken. Och det är nånting han säger att han vill arbeta vidare med.

Men nu stundar alltså den här premiären, i Norrsundet i morgon. Och Anders Duus är nervös.

– Ja, jag är alltid nervös. Jag är nervös vid första läsningen, men då är det bara jag som är det. Men nu är det också skitläskigt, man vet ju inte hur den tas emot. Jag vet ju att det går över, men samtidigt är det en nervositet att vara rädd om, den innebär ju att man är engagerad i det man gör.

Mer läsning

Annons