Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Buchanan påminner om en viss Morrison

/
  • Rival Sons imponerade. När sångaren Jay Buchanan sjöng en låt för sin son som han saknar där hemma trodde sig vår recensent se en och annan tår falla i publiken.

Foto: Therés Björk

Ren och ärlig rock när Rival Sons får Tyrol i Stockholm att gunga. Kalifornien. En brännande sol, vågor som smeker strandkanten och doften av kokosolja på varm hud…

Annons

Nej, Los Angeles-baserade Rival Sons införlivar inte klichébilden av det typiska som finns att förknippa med den amerikanska sydvästkusten. Brunbrända surfband är så långt ifrån i tankarna de bara kan komma. Tänk hellre Led Zeppelin eller The Doors och L.A Woman så kommer ni närmare.

Iklädd tighta leopardbyxor och med det långa lockiga håret framför ögonen för sångaren Jay Buchanans uppenbarelse tankarna till en rykande het Jim Morrison på toppen av sin karriär.

Den tanken förstärks när jag hör ett sus genom publiken i den utsålda lokalen och ser suget i tjejernas blickar när han stället sig längst fram på scenen.

Det går med ens upp för mig vad jag har framför mig. Ett tvättäkta rockband. Det kanske inte låter så speciellt. Visst finns det många och tydliga bluesinslag som fördjupar känslan i musiken, men Rival Sons förkroppsligar en så uppfriskande äkta rock med ett ursprung så sällan skådat numer att det nästan blir nyskapande. Vi pratar dock fortfarande rock för 2010-talet.

Dave Grohl (Nirvana, Foo Fighters) satte en standard för den hyggliga rockstjärnan och har kallats ”The nicest dude in rock”. Jag får en känsla av att Rival Sons bottnar i hans kölvatten för den humana rockstjärnan. När sångaren Jay Buchanan sjunger en låt för sin son som han saknar där hemma tror jag mig se en och annan tår falla i publiken. Det känns lite nyktrare, lite ödmjukare och lite mer familjärt än 70-talsband som The Doors. Men det är långt ifrån mindre rock ’n’ jävlar-anamma.

Det är ärligt, det är hårt och det berör. Rival Sons gör Long Beach-rocken till sin egen. Den klär dem och sitter slimmad. Musiken må vara skitig, men kärleken till den är skinande ren.

Therés Björk

Mer läsning

Annons