Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Claes Malmberg sprutar skämt

/
  • – Jag har en sjukdom. Är jag tyst så kvävs jag, så om ni avbryter mig är det mordförsök, säger Claes Malmberg.

Hade tjötrövarna haft en storhövding hade det varit Claes Malmberg. ”I Göteborg har vi tjötet i vällingen” som han säger.

Annons

Det dröjer inte ens en sekund innan den gudabenådade truten börjar spotta lustigheter över Konserthusets alla väggar. Med höstens föreställning tar konferenciern oss med på en resa tillbaka till de håriga varvsarbetarnas 1970-tal. Med personliga anekdoter om de första stapplande skådespelarstegen i rollen som gök. Eller om sökandet efter en sexuell identitet på ett skoldisko i Landvetter med en snortrög häxblandning i blodet.

Detta illustreras med låtar från årtiondet som ”Highway To Hell”. Classe sjunger i och för sig bra och med tanke på att många i publiken själva är födda i spannet kring 1961 som maestron, så är det förståeligt att dessa stycken finns med. Men ståuppandet roar mest.

Kvicktänkte Claes glömmer inte heller samtiden. Det skämtas om årets nobelpristagare och han slår en passning till när Gefle IF förnedrade GAIS på Gamla Ullevi.

Även om föreställningen utgår från vissa fasta ramar är han en baddare på improvisation och timing. En herre i publiken har druckit för mycket kaffe och öl och en lång bänkrad måste resa sig mitt under föreställningen. Claes tänder till direkt och drar ner många garv om hur pinsamt detta måste vara för den pinknödiges eskort.

Han roastar även sitt band, frun när hon har PMS och vännen Tommy Körbergs sävlighet. För att inte tala om sig själv: ”Det var inte dåligt för en gammal knarkare”, säger han efter en låt. Claes Malmbergs munsvada är ett konstant Niagarafall som aldrig blir monoton.

Imitationen av Sven Wollter är så träffsäker att man tror att vår folkkäre bolsjevik själv står på scen. För att inte tala om hur han behärskar alla nyanser av den göteborgska dialekten: den snofsiga, den påtända, barnets eller kroppsarbetarens.

Att höra sådant får en renrasig knickedick att längta hem. Mitt bland alla garv kommer många tänkvärdheter fram.

– Som ung var jag arg på alla feta, medelålders borgarmän. Som jag själv sedan blev.

Mer läsning

Annons