Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fascinerande – men den känns för lång

/

Paul Thomas Anderson är en regissör som har gjort magiska filmer som ”Magnolia” och ”There Will Be Blood” och han ger skådespelare roller som ger dem en ny karriär. Till exempel Mark Wahlberg efter ”Boogie Nights”.

Annons

Anderson har intressanta porträtt ända ner till minsta biroll. Han är sin egen producent och kan göra de filmer han vill. Det är kanske det som är problemet med hans senaste film, ”The Master” är nästan två och en halv timme lång och den sista halvtimmen känns verkligen lång.

Joaquin Phoenix spelar en krigsskadad veteran (Freddie Quell) som söker sin plats i livet och på sin väg utför mot katastrofen möter han mästaren och charlatanen Lancaster Dodd (Philip Seymour Hoffman). Den ene behöver riktning i sitt liv och den andre behöver ett försöksobjekt.

Philip Seymour Hoffman spelar sektledaren som med påhittade vetenskapliga metoder behärskar sina undersåtar. Scientologerna har anledning att känna sig uppmärksammade.

Det här är den första rollen för Joaquin Phoenix sedan han var med i den fejkade dokumentären ”I’m Still Here” och på samma sätt som man trodde att han verkligen var galen i den dokumentären är han lika kusligt övertygande här. Hans kroppshållning med framskjutna axlar och spända nacke får åskådaren att vara på sin vakt. Han ser oberäknelig och farlig ut, redo att explodera när som helst. Han är nominerad till en Oscar för rollen och det är också Hoffman och Amy Adams som spelar The Masters lojala hustru och kompetenta strateg.

Det som förvirrar i filmen är bristen på riktning, man har ingen aning om vart filmen är på väg och ens var den hamnar när den är slut. Ingen av Andersons filmer har varit solklar i sitt berättande men de har alltid haft en poetisk sanning som står över det rationella. Här blir jag alltför mycket på min vakt mot charlatanen Lancaster Dodd för att någonsin låta mig förföras, medan Freddie Quell gör mig vettskrämd och jag kan inte sluta fundera om det är Quell som är galen eller att det faktiskt är Phoenix själv.

Invändningarna är många men det är något fascinerande med en film som bara fortsätter att gnaga fastän jag tycker att den faller isär.

Men för lång är den.

Christina Hygge

Mer läsning

Annons