Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rävspel om slaveriet

/
  • Om Lincoln vet vi att han befriade slavarna i den amerikanska södern. Men hur gick det egentligen till?

Abraham Lincoln är ett amerikanskt monument, en av nationens största män och den mest vördnadsbjudande. Han sitter som en enorm stenkoloss i sitt eget Memorial på the Mall i Washington.

Annons

Även på fotografier ser han ut att vara huggen av sten. Att göra ett porträtt av en människa med sådana förutsättningar är inte de bästa, men Daniel Day-Lewis har lyckats med en tolkning av den sort som brukar ge en Oscar. Bra maskör och ett gediget porträtt brukar löna sig.

Daniel Day-Lewis har gjort honom till en vänlig och lågmäld gubbe som berättar anekdoter och som på inte vis ser ut som den bild man har av honom. Utom porträttlikheten naturligtvis. Lincolns historier som ansågs roliga på sin tid har naturligtvis förlorat sin fräschör, men man förstår ändå hans dragningskraft som politiker. Han framställs som en uppmärksam pappa och den yngste sonen kunde störa honom när som helst.

Sally Field spelar hans hustru som framställs som psykiskt instabil efter att ha sett två av sina fyra söner dö. Field gör en temperamentsfull tolkning av en kvinna som inte har så mycket att säga till även om hon har många åsikter.

Man får sig en rejäl och tröttande, om än fräck och ärerörig, dos av politisk retorik från 1865, det år då Lincoln pressade igenom ett förbud för slaveri. Om man hade någon föreställning om att det var ett beslut som byggde på rationellt och humanitärt tänkande så blir man tvungen att tänka om. Då som nu var det ett rävspel och schackrande som drev politiken framåt. För att inte tala om att det då handlade om att köpa röster.

Steven Spielberg har gjort en film utan krigsaction trots att filmen till stor del handlar om kriget. Vi får bara se krigets förödande konsekvenser.

Dessutom har han anlitat de bästa skådespelare ända ner till minsta roll.

Bara det kan vara värt biljetten.

Peter Eliasson

Mer läsning

Annons