Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Som fluffigt sockervadd

/

Walter, själv en mupp, älskar mupparna.

Annons

När han får följa med sin mänsklige bror (Jason Segel, även manus) och dennes flickvän (Amy Adams, som bjuder på några riktigt roliga sångnummer) till mupparnas gamla övergivna teater i Hollywood är det som att hans dröm går i uppfyllelse. Tills han råkar få höra att den ondskefulle Tex Richman (Chris Cooper – som rappar!) har planer på att riva teatern för att borra efter olja.

Teatern måste räddas! Och det enda sättet att göra det är att samla ihop alla mupparna för en insamlingsgala. De ger sig ut för att leta rätt på Kermit, Miss Piggy, Fozzie, Animal och resten av gänget. Det visar sig bland annat att Miss Piggy har gått och blivit en höjdare på franska Vogue, vilket illustreras med en skön flirt med ”Djävulen bär Prada”, där Emily Blunt dyker upp på ett hörn. Och Animal befinner sig på en klinik tillsammans med Jack Black där han ska lära sig att tygla sitt hetsiga humör. Ni hör ju. Det är kul.

Det här är sött som det fluffigaste sockervadd, men utan att bli kletigt. Faktum är att ”Mupparna” är som en enda lång glädjeinjektion. Handlingen må vara mer än lovligt förutsägbar, men den som surar över det när man matas med så här charmiga musiknummer (varav ett prisat med en Oscar) har ett hjärta av sten.

Therese Lindström

Mer läsning

Annons