Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gävleborna gillar Alex Schulman

/

Alex Schulman och Sigge Eklund har skrivit en föreställning tillsammans. Den handlar om Alex.

Annons

Den handlar om oss också. Samtidsmänniskan, som lever i twitterflödena, i facebookuppdateringarna och bakom instagramfiltren.

En genomsnittlig svensk kollar mobilen 165 gånger per dag (!) enligt Schulman, och narcissismen har oss i ett punggrepp, för att citera Krister Henriksson, som gör speakerrösten i början av showen.

Föreställningen går ut på att Alex letar efter det trauma i barndomen som gjort honom så narcissistisk. Som har gett honom denna obändiga törst efter bekräftelse och kärlek.

Men han talar inte bara i egen sak. Han talar för oss alla. En hel generation av liketörstande bekräftelsetorskar som egentligen inte har någonting substantiellt att säga men sådana enorma ytor att fylla så vi säger det ändå. Ingenting alltså.

Vi bygger på vår image lite och vi drömmer om den virala spridning på våra inlägg som andra tycks få. Men vi säger egentligen … ingenting.

Han är fantastisk Alex. Han besitter konsten att vara osympatisk och sympatisk på samma gång. En mobbare som själv har blivit mobbad.

Han mobbar Lasse Kronér lite väl tycker jag och även andra. Men eftersom han även slår på sig själv och eftersom han faktiskt verkar helt ärlig med allt han säger så förlåter vi honom. Ja, vi till och med skrattar med honom. Men även åt honom.

Hans slutsats verkar vara – efter att slutligen ha kommit fram till vad den traumatiska händelsen i barndomen är – att vi alla är barn.

Då vi söker bekräftelse, måste man komma ihåg att vi är barn. Osedda, oälskade barn som gör allt för att någon ska se oss.

Jag är inte helt säker på att jag håller med Alex Schulman i den slutsatsen. Jag tror inte Lasse Kronér är ett barn då han beter sig galet i Bolibompa. Jag tror att han gör det för att han tror att barnen blir mest roade då. Att han är ett fullblodsproffs helt enkelt.

Men det är Alex också. Så även om jag inte håller med honom i allt så har han de facto något att säga om vår samtid och han gör det bra.

Så jag trycker på gillaknappen för Schulman, om och om igen.

Fredrik Nilsson

Mer läsning

Annons