Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jag har en affär

Annons

Jag smyger och smusslar. Tisslar och tasslar. Vaknar och våndas. Jag skulle inte säga att jag är otrogen. Men jag är inte heller helt ärlig. Och jag undanhåller definitivt information. Jag har en affär.

Sen otrohetssajter som Victoria Milan dök upp har jag fått en massa Googlereklam på skärmen som frågar om jag känner för att vänsterprassla lite. Jag misstänker att dom riktar in sig på en viss åldersgrupp med ganska vardagliga intressen. Såna som borde börja bli lite trött på sin tillvaro. Som därmed kan tänka sig att inleda en affär.

Men jag är inte trött på min tillvaro. Och förr lade jag knappt ens märke till annonserna. Men nu. Numera får jag ett litet styng av dåligt samvete så fort reklamen dyker upp. För jag har ju en affär.

Det började som det alltid börjar – oskyldigt och tafatt. Det var tidigt en morgon. Jag kunde inte sova. Så jag smög upp. Försiktigt. Tyst. Allt för att Manda inte skulle vakna då jag försvann från henne. Det skulle bli en engångsföreteelse som ingen fick reda på. I stället blev det en vana.

Numera handlar det inte om att råka vakna tidigt på morgonen och inte kunna somna om. Numera är det ett aktivt val. Jag ställer klockan på 05:00 och plågar mig upp tidigare än vad jag egentligen pallar. För det mesta vaknar jag inte ens av klockan – jag vaknar innan den. Katten Hubbe har lärt sig mina nya morgonrutiner. Vid kvart-i-fem hoppar hon upp på mitt bröst och börjar gosa. Som en riktig opportunist har Hubbe insett att även hon kan tjäna något på min affär.

Priset för Hubbes tystnad – för att hon inte ska väcka Manda när jag har smugit upp från sängen – mäts i mat. På så vis är katter rätt tacksamma. Dom är så lättköpta. En hemlig bonusfrukost innan hennes ordinarie frukost är allt som behövs för att köpa hennes flyktiga lojalitet. Jag och Hubbe kallar det för frukosten-före-frukost.

Men efter att ha pågått i några veckor känns det som att allting är på väg att spricka. När som helst kan Manda komma på sanningen. Mina överdrivet tidiga morgonvanor har gjort mig onaturligt kvällstrött. Och Hubbe har lagt på sig oroväckande mycket på slutet. Hittills har jag lyckats förklara bort Hubbes nya kurvor med att hon håller på att få en tidig vinterpäls. Men nu vill Manda börja väga henne. Och då är det nog kört.

När man lever i en etta med sambo och katt är det inte så lätt att leva ett dubbelliv. Då kan man inte riktigt dra sig tillbaka för att stänga dörren om sig själv och sina hemligheter. Då gäller det att utnyttja andra möjligheter. Som att lägga om sin dygnsrytm.

Mitt andra liv lever jag från tevesoffan. Mellan 05:00-07:00 sätter jag på mig capen och smyger runt som Ezio – en livsfarlig lönnmördare i 1500-talets Rom. Medan mina vänner blivit vuxna, skaffat barn och renoveringsobjekt under de senaste åren är jag kvar i tevespelandet och har en hemlig affär med AssassinsCreed: Brotherhood.

Fast även om smusslandet och de tidiga morgnarna ger mig lite dåligt samvete när jag hör Manda snusa i sängen ett par meter bort, känns min affär ändå ganska harmlös jämfört med dom som har inloggningsuppgifter till Victoria Milan.

Håkan Durmér

Mer läsning

Annons