Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alla surfar på ljudströmmen

/

Sista PUSH-dagen äger rum i Gävle Konserthus, nytt för i år. Bra, Bo Linde-salen är perfekt för elektro- akustisk kammarmusik med sourroundljud ur högtalare.

Annons

Vi hör fem stycken, alla runt tio minuter långa. Malin Bångs purfling, för elektronik och Karin Hellqvists violin, är det första specialskrivna verket för PUSH.

Istället för att fokusera på violinens vackra klang har Bång skrivit ett stycke som beskriver violinens tillkomst, från trädets växande och fällande till arbetet i instrumentbyggarens verkstad. Ett växande knissel med stråkens ände mot strängarna övergår i brutala sågljud från violin och ur högtalare.

I verkstaden hörs torra snidande ljud, Karins naglar tillrar på violinen, stråken snirklar, sågar och skär i intensiv arbetsenergi och roligt är det också. Cristal B av Philippe Moenne-Loccoz är en läcker utflykt i metalliska ljud där ringande och rasslande bottnar i dova ekon, ljud som av en metallkäpp mot ett trappräcke, flygplan och Formel 1-motorer. Antony Mauberts L’Homme Qui N’Avait Pas Repondu frammanar psykiska tillstånd, stadslivets kollisioner. Ett stort klot av muller vräker sig över oss, det råder trängsel och masshysteri, men det är ganska skönt också att bråka sig fram mellan kroppar.

Här råder kaos med struktur: alla hör ihop, surfar på ljudströmmen. Edith Alonsos La jarre mystérieuse öppnar Pandoras ask. Ut flyger bakvända onda ljud på blixtsnabba vingar. Pauser skapar rymd kring morrande läten och elakt tjatter, onda andars ill-ljud.

Sist ännu ett verk av Malin Bång: ...när korpen vitnar för violin, inspirerad av den medeltida balladen Sven i Rosengård. Karin spelar med stor säkerhet i detta stycke av sorg, utmattning, det oerhördas konsekvens. Fragment av dans och folkton skymtar, vild förtvivlan kommer till slut till ro i zenlik ödslighet.

Camilla Dal

Mer läsning

Annons