Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brännheta rytmer bäddade för succé

/
  • Gruppen Café Colonial gick loss i en såväl rytmisk som lyrisk konsert i Gävle konserthus.

Det rådde karibisk hetta i Restaurang Gourmet Blå när gruppen Café Colonial gick loss i en såväl rytmisk som lyrisk konsert av det lite annorlunda slaget.

Annons

Knappast fel att påstå att klubbens publik fick sig en uppvisning i hur musiken runt karibiska havet kan låta och även från andra rytmiska världsdelar.

Melodierna spelades autentiskt riktigt till skillnad från många band som emellanåt kliver över skaklarna och försöker popularisera sig och bredda sitt budskap.

Botten i alla musikformer är rytmen. Om inte den funkar blir musiken lidande. Men så var det inte när Café Colonial drog igång. Mycket beroende på det komp som gruppen hade.

Med två förstklassiga percussionister och den kvinnliga basisten Anna Holm som dynamos sattes ribban på plats. Spelglädjen och sånginslagen var medryckande och fick publiken i stämning.

Utöver Anna hördes trumpetaren Magnus Ek, bandledaren den spanske gitarristen och sångaren Javier Pirfano och pianisten Peter Holm. Percussionister var kubanerna Hector Oviedo som även sjöng samt Juan Carlos Sierra.

I repertoaren ingick melodier från bandets CD Desde Cuba Hasta Africa. Det fanns mycket att glädjas åt från det spelglada gänget där sånginslagen höll hög klass.

När Javier och Anna gjorde sina duetter var det på en mycket hög nivå. Javiers mellansnack var charmigt och skapade fin stämning på och nedanför scenen.

Annas fantastiska kontrabasspel med och utan stråke kan höjas till skyarna. Hon är ett fynd att hålla koll på i fortsättningen, det kan gälla hela bandet.

Repertoaren innehöll melodier och sånger som Chick Coreas La Fiesta, Antonio Carlos Jobims Chega De Saudade, Sodade som Cesari Evoria hade i sin sångbok och den festliga La Flor De La Canera. Kubanska nummer var i övervikt men även Peru, Brasilien och Spanien var med i den tilltalande mosaiken.

Hiten från sjuttiotalet Guantanamera måste också nämnas. Att det blev extranummer var självklart. Det var helt enkelt en höjdarkonsert som serverades.

Göran Olson

Mer läsning

Annons