Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Daniel Lindström åter i ny kostym

/
  • Daniel Lindström är tillbaka med sin tredje skiva. Musiken skiljer sig från det han gjort tidigare, men han hoppas att han får med sig sina gamla ”Idol”-fans.

Annons

Fyra år efter ”Idol” släpper Daniel Lindström sin soulskiva. Med skivan i hand har han nått sitt mål, men det var inte lätt.

– Vägen hit var krångligare än jag trodde, säger han.

Vi träffas i inspelningsstudion som varit hans andra hem i nästan två års tid.

I en ljus vindsvåning, med fönster mot Östermalmshallens lyxiga lunchutbud, sammanfattar Daniel Lindström sin tredje platta ”D-day”, som kom ut häromdageni.

– Den är en tillbakagång till min gamla soulådra, till det jag höll på med före ”Idol”. Det är det här som är jag. Jag kan känna att jag inte har utnyttjat min kapacitet tidigare, säger han.

Daniel Lindström slog igenom som Sveriges förste ”Idol”-segrare 2004. Efter den obligatoriska vinnarskivan samma år följde en platta på svenska 2006.

– Texterna på den var rätt personliga, men det var bara en liten del av mig. På nya skivan har sången och min röst fått ta större utrymme. Det låter svängigare, och dyrare, säger Daniel Lindström och ser nöjd ut.

Han gör ingen hemlighet av att han lämnat tiden i en av landets mest populära dokusåpor bakom sig. Han ångrar inte sitt deltagande, men är medveten om att det har fördröjt hans drömkarriär.

– Jag hoppade på ”Idol” för att få chansen att göra det jag verk-ligen ville senare. Sedan tog det tre-fyra år längre än vad jag hade tänkt.

– Efter det där hektiska året gick jag in i väggen, blev sjukskriven och fick ställa in en massa spelningar. Kroppen sa ifrån, jag mådde skit.

Att byta Umeå mot Stockholm blev en rejäl omställning. Daniel Lindström hade svårt att hitta rätt i den snåriga, och i bland opålitliga, djungel som musikbranschen i huvudstaden utgör.

– Det var först efter ”Nån slags verklighet” som jag träffade folk som förstod vad jag ville göra. Nu har vi blivit som en liten familj, säger han och sneglar åt producenten Fredrik Samssons håll.

Och den familjen har jobbat flitigt för att pusha Daniel Lindström i en annan riktning än den han hittills har förknippats med. På omslaget till ”D-day” poserar han i kavaj, slips och hatt. Han låter kaxigare än förut.

– Jag skulle inte säga att jag har blivit tuffare, men jag har vuxit i min roll. Jag har inte tid att lyssna på vad alla runtomkring tycker att jag borde göra längre. Jag måste lita på min egen magkänsla.

Under arbetet med nya skivan har Daniel Lindström varit involverad i allt från att komponera melodier och skriva texter till att ta beslut om hur gitarrerna, syntharna och trumvirvlarna ska låta. Det har inneburit långa dagar, och i bland sena nätter, i studion.

– Jag vill inte lämna något åt slumpen. Ska det göras ordentligt får man göra det själv. Men visst har det blivit lite väl långa arbetspass i bland. Man får försöka komma överens med sin andra hälft, säger han och skrattar.

Och kompromissande lär det bli mer av. I vår, samtidigt som han ska ut på sin första längre turné på flera år, blir Daniel Lindström pappa.

– Det kommer att krävas mer planering nu, men jag är säker på att det går bra. De musikervänner jag har som fått barn säger att det är skönt att få något annat att fokusera på än sig själv. Kreativa människor snöar ju ofta in på det de gör.

Som blivande pappa kan Daniel Lindström ibland längta efter hembygden.

– Men just nu har jag så många kontakter här. Jag ser det som ett 15-årigt projekt att övertala min kärlek att flytta till Norrland.

”Jag har vuxit i min roll. Jag har inte tid att lyssna på vad alla runtomkring tycker att jag borde göra längre. Jag måste lita på min egen magkänsla”

Ninna Prage/TT Spektra

Mer läsning

Annons