Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Garvsyras spelglädje fick publiken att trivas

/

Annons

Östersundsgänget Garvsyra har spelat i Gävle förr och jag får intrycket att många i den något äldre publiken är där för andra gången. Ett sus av förväntan och fniss finns liksom redan i foajén.

En herre varnar mig lite innan och säger att garvsyrahumorn passar gubbar och tanter bäst.

Den herren hade fel.

Visst krävs det att man medvetet lägger alla kultursnobbspretentioner åt sidan, och visst gäller det att vara med hela tiden. Att ge dem chansen. Slöar man till som publik – blir betraktare i stället för deltagare – glider man ur den jämtländska förtrollningen och plötsligt fattar man inte vad alla andra skrattar åt. Men jag är med. Från första numret till sista.

Det är revy då den är som bäst. Monologer, danser och sketcher varvas med sånger – både tänkvärda och helknasiga. Min favorit under kvällen är Fred Seldahls moonwalking i numret då han spelar en gammal kocka med påsydda hängbröst(!). Andra riktigt roliga monologer är ”Brottaren” och ”Viril 97-årig jämte”.

Vad som gör det så bra är, förutom att de är samspelta och har en exakt timing, att de inte tar det riktigt på allvar. I mellansnack och i publikflörtar märks det att de trivs på scenen och att de står där lika mycket för sin egen skull som för vår.

Med sådan spelglädje från scenen trivs man i salongen. Skrattar och trivs.

Mer läsning

Annons