Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Känn ingen sorg för mig Gävle

/

Att för mig få tillfället att recensera Håkan Hellström i Furuviksparken känns lite grann som att våga släppa in slaktaren till fåren.

Annons

Men jag tänkte vilket bra tillfälle att ta reda på vad det är för magiskt med Håkan Hellström. Jag är full av fördomar känner jag innan jag ska åka.

Bäst att ta med mig experter så en kollega med vän åker med mig. Båda två pratar hjärtligt om deras ”Håkan” och det är inte svårt att förstå att de båda pratar om en artist som sprider glädje.
-Det känns som jag får följa med när Håkan växer upp. När jag lyssnar på hans texter säger vännen i baksätet.

Söndags kvällen är kall och blåsig och det känns kallt. Jag tar ett varv runt i parken och ser en mycket blandad publik. De tre första raderna framför scenen verkar vara bokat av den yngre kvinnliga publiken eller om det är allsångskören som står redo. Jag behöver inte fundera så värst länge för in på scenen kliver bandet och bygger upp en snygg entré för Håkan. Och kören börjar genast sjunga med.

Vita skor med ett par svarta jeans med ett hål på knät, En snusnäsduk som hänger ur den ena fickan och vit jeans jacka samt en höghatt med en fågelfjäder i brättet. Jag upplever att det blir varmare i luften på en gång. Parken förvandlas till en festival stämning.
Vad är det då denna Håkan gör. Jo han kliver in och berättar om en upplevelse om när han noterade en skata och en katt när han promenerade i en park. En dag låg det bara en hög fjädrar på marken och han såg en mätt katt. Han pratar om känslor och brustna kärleksband. Samt framför sina egna låtar och texter med känsla som tydligt känns i kroppen. När han hänger på sig en benvit halvakustisk Gretsch gitarr då känns han komplett.

Jag känner att mina fördomar om Håkan Hellström bara rinner av mig. Jag börjar le och känner att jag blivit smittad av Håkan glädje. Att killen sjunger lite snett ibland känns helt plötsligt helt oviktigt. Det Håkan lyckas göra är att kännas helt sann och öppen. Och det känns som han välkomnar oss alla till en fest. När han kliver ner från scenen och går ner på knä och tar av sig hatten och sjunger rakt in i min kamera då känner jag att jag kapitulerar Håkan. Det här är nog första gången jag känt känslan som om jag vore inbjuden på denna konsert av artisten. Han ler och vinkar hejar på publiken och det känns som han tittar och blir glad för vi kommit till honom. Som sista låt innan extra numren säger han –Vi tog med oss en låt hemifrån. Känn ingen sorg för mig Göteborg och jag tror ingen kände någon sorg när vi lämnade Furuviksparken. Det här trodde jag inte skulle hända men det hände. Nu förstår jag vad Håkan lyckas med. Förlåt mig Håkan för jag haft så många fördomar mot din musik. Du får full tärning av mig för du klev in under skinnet på mig med dina texter.

Bästa låtar: Dom där jag kommer från, Kärlek är ett brev skickat tusen gånger, Man måste dö några gånger innan man kan leva.

Peder Andersson

Mer läsning

Annons