Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Läckert, Superstars!

/

Somliga hade vaktat sina platser framför scenen ända sedan Sonata Arctica gick av, och nu var det då äntligen dags för valuta.

Annons

Även om den största delen action ägde rum i trängseln direkt framför scenen, var hela planen därikring full av åskådare – och allt fler strömmade ständigt till. Och inget konstigt med det, eftersom rutinerade Hardcore Superstar bjöd på stadig rockkonsert i ordets rätta bemärkelse, och utan en sekunds fundering uppviglade massan tills få kunde stå stilla.

Hårt, snyggt, trashigt och lite lagom småfarligt – sådär till husbehov. Basisten delade generöst med sig av sina plektrum till publiken, och läckert rågung i trummor och gitarr gav en stabil grund att vila röjandet på. Hela scenen utnyttjades flitigt; sångaren Jocke Berg vet verkligen vad det innebär att vara frontfigur och den härliga sångrösten fungerar som pricken över i. Men ingen i bandet lät scenshowen bero – alla bidrog och draget var ett faktum. Särskilt trummisen Adde Andersson med sin excentriska spelstil kunde gott ha gjort upp för hela framträdandet på egen hand. Snygga ”Cry your Eyes Out” uppskattades, liksom det vackert halvakustiska framförandet av ”Here Comes the Sick Bitch”. Vi talar självklart allsångsmaterial som inte för ett ögonblick gick förlorat på den medryckta publiken.

Två personer därur togs upp på scenen för att sjunga med, vilket de gjorde väldigt bra och med riklig attityd. Det gick vilt till under låten ”Moonshine” när det började dra ihop sig mot final, varefter gruppen avslutade galet med ”We don't Celebrate Sundays” samtidigt som det länge inväntade regnet började falla, nästan som på beställning. Om något fattades var det inget jag lade märke till. Läckert.

Christina Smedbakken

Mer läsning

Annons